Aftonbladet – 16 september 1844, sida 3

I FT SS AR a. a IN LGS MM TV IT 18 KAT lett visst allmänt intresse. Man bar:på den sednast juden så väld hufvudstaden som isynnerhet uti riket första universitetsstad inom enskilda kretsar flitigt dis kuterat den frågan; burdtida de hvart tredje år öflig I magisterpromotionerna äro limpliga eller olämplige Toch om det ej vore skäl! att radikalt afskaffa desamma Ena -subskvöiption har. blifvit öppnad för insändande a en petitioa till den akademiska styrelsen om tillstån: för udemasomnästkommandesår skulle beträda Por Jnassen, att erhålla sitt magister-diplom utan nämnd ceremoni. Den lörer redan vara försedd ned ettgan Iska betydligt ental underskrifter; ehuru fill Största de len af sådana, som ej ännu genomgått filosofiekandi I datexamen, utan endast ega hopp om att-dertillinon nästkommande Msrs månads utgång varasfärdige. In. sändaren, som tillhör sten hittillsetysta oppositioner Imot ifrågavarande petitionsskrift, men som, i anseen: de till frånvaro från akademien, ejär i tillfälle at örskaffa. sig det anhang för sin åsigt, som derstädes möjligen. skulle kunna erhållas, tager.sig härmedelst friheten uttrycka sin och några liktäskande kamrater; mening i ämnet; och. vill, långt ifrån att. underkänna halten-och rigtigheten af.ide skälj sötb mot promotionen blifvit anförda, såväl hos vederbörande suktorite: ter söm hös herrar fitosoff kändidhtef hemstäle, Kuruvida icke de olägenheter, på hvilka nämnde bet tänkligheter grunda sig, äro åf den beskaffenhet att de kunna häfvas, utan attyman derföre behöfver borttaga promotlions-bögtidligheten i sin helhet. De anförda stälen kunna bufvuadsakligen sammanfattas till trenne sargumbnter, nemligen: 4:0 Kostnaderna för promotionen äro större än mogistrarnes tillgångar geminligen medgifva. 2:0 G.nom. de till bestämda tider utsatta promd (ionerna tvingas mången, som med några månaders längre arbelshdokunde wtah öfverdrifren anstränaning och utan åsidosällande af flere veterskapsämven medhirna sta: grad, att förstöra.sin,helsaxseller starfvamed. sin examen, blottsförsattsej ända in till nästa promotion rara beröföad-defördelar, som en filosofie mbgister i beforäringsväg å:nfuter. 3:0 Den lysande magister-promotionen är, i det lillstånd graden för närvarande befinnes, en parodi på magistrarnes yllighet och okunnighet. Hvad. först och främst kostnaden angår, så är det obestridligt--att-den är stor, ja-ytterst-kännbar för mången af de mindre bemedlade bland promovendi. Den belöper sig vanligen till omkriog 400 Rår Rgs och utgöres af afgiften till promotor och decanus, samt kostnaderna för ceremonien i kyrkäd fräko:ten, middage5; konfekten till damerha, diplodset; kråesön och ringen. . .Ias.;skulle bra Mycket bedraga sig, om icke den allmänt. älskade, varme ungdomsvär, som nästkommande år är sjelfskrifven promotor. geraa skule afstå den honom tillfallande afgift, isynnerhet som ban ären vän å promotionen och fråga om desnas afskaffande hufvudsakligen på ekonomiska skäl nu blifvits väckt;.och att decavus. med. nöja, skulle följa hans exempel tord3 äfven med säkerhet kuana ;antagas. Den störa frukosten, som fällt så mången vishetsbjel:e, redaa innan han hunnit invigas till sin svåra kamp, hä redan 4849 års magistrar visligen gjort början med att borttaga. Konfekten i kyrkan ärsett oskick, för-hvars-afskaffande utan -tvitvel-plucaliveten bland oss är böjd.. Kunna vi dertill . komma öfverens om att söka förmå akademien; som, enligt en sakkunnig professors. intyg, är försedd, med dertil-tillräckliga, ans!ag och medel, att hestrida kostnaderna för sjelfva . ceremonien i kyrkan, så återstå sedån blot utgifterna . för middagen; diplomet,.kransen ochiringen. Hvad; de tre sistvämnde angår, så komme de tro!igen ickel; ait borttagas, utan snarare att Ökas: genom. promoiio-! nens afskeffande, då nemligen desseveffekter skulle! reqvireras . oftare och: i ;mindrö: partier Jänsöm vid. promotionerna är brukligt. . Och sjelfva middagen, vid hvilken i ungdomsfriskt och gladtlag de ubga magistrarne få tillfälle att än fastaretillknyta det band, som hela lifvet med: sina skilda vägar och olika intressen ej förmår helt .och hållet upplösa, vid hvilken de. få, i ordets bokstafsbemärkelse , bära på sioa händer sin vördade promotor och de äldrige män; som redan hunnit ut-! kämpa den strid, till hvilken de för femtio år sedan invigdes; denna middag, sku les vi tro; kostar magistrarne:ej mer än hvad hvar och en af dem, i fröjd ! öfver: sinavslutade mödor, skulle kosta på sig, äfven) om promotionen ej fusnes; och står det för öfrigt magistrarne sjelfve fritt alt göra denna middag så li-! Let kostsam, som med; tillfållets. högtidlighet är förenigt. Vi tro oss härmed hafva visat, huru da ekonomiska betänkligheter, som.man emot. promotionen anört, till.och med. innan nästa års högtid. kunna helt! och hållet hälvas. G j Hvad vidare det andra af ofvannämnde argumenter )! ingår, så grundar sig den till stöd för detta liggande! lägenhet på den omständighet, att en fi:osofte magi-)! ter på den akademiska; äfvensom. på den presterliga ? vanan -Ätvjuter vissa fördelar, it: ex. jus superioris)! athedre, beräkning. af trenne tjensteår 0. ss. v., vilka iot äro en ej ännu promoverad filosofislY kandidat förmerade. Det orättvisa i delta förbållan-d 1s skulle slälteligen hävas, om en ledamot af Rikets!s tänder. wille föreslå det stadgande, att en filosofie? andidet,..som aflagt .disputationsspecimen pro Gradut bilosopbico, äger, så väl på den ecklasiastika soml!t å den civila tjenstemannabananr, fuilt lika rättighe-!t er med en. promoverad filosofie magister. , Också hars osändaren hat tillfälle aut i dessa dagar böra det!! ttrande-af: en högaktad riksdagsman, af Högv. Pre beståndet, att, derest icke motionstiden redan vore9 ländalupen, han. skolle vara villig att framkomma 1ed. ett,dylikt förslag, hvilket, i Iasändarens tanka, tan svårighet skulle gå igenom, ä!ven inom det mest j in onservatiya Stånd. Men som det vid denna riks-v ag redan är för sent, så få vi hävskjuta den saken pi I framtiden, under full tillförsigt, att, på sådant if tt; älven denna skrupel mot promotionsbögtidligherna förfaller. : fåne KR Hvad slutligen beträffar den sista anmärkningen, i medges visserligen, att många genom lexläsning it ch .charlåtaneri banå sig vägen til Paärnasseny och d iedes ejsäro värdiga denza vackta och lysandesfest; I p ren som: detta kanske mest grundar sig på en fel fn ktig organisation al Cxamedsväsendet; och man harla ullt skäljatt höppas; det detta kommer att uädergåu n förändring i så måtto, att blott de af kandidater a e, .som., efter sin examen egna sig åt ett bestämdt)P etenskapligt fack, och genom en deruti författad afandling ådagalägga en verkligt Vetinskaplig rikt-ci ing, blifta till doktorer promoverade, så tyckes detjh ke vara skäl i att för vår egen ovärdighets skullst orttaga danna åldriga fest. hvara ctåna hetvdalsa är I vi