Aftonbladet – 13 september 1844, sida 2

som så stämt hans lynne. Jag skänker honom hela mitt medlidande. — Nei, mamma, du är allt för god, invände Ciar2. Hans väsende, hacrs grundsatser misshagade mig på det högsta. Huru iskallt och lättsinnigt talade ban om sin pupill, den en döende mor anförtrodde honom. När man tänker sig med bvilken ångest, med hvilka känslor det bristande bjertat, i skiljsmes:ans ögonblick, besvor brodren och vännen att, såsom en öm far, upptaga och vårda den spida älsklingen — och sedan huru han uppfyllt detta. Men väl henne, att hon ej anade det! — Clara var hältigt upprörd och tårar glänste i de milda ögonen. Äodren vände sig bort, — hon hade förlorat två barn i deras späda ålder, och ville ej visa alt minnet deraf bedröfvade heare. — Jog vill bkväl i morgon gå till bonomy,. sade Schirmer. Kanske, då vi äro ensamme, nåsot spår kam upptäckas af hans förra karakter. Hans frivilliga celibat måste isynnerbet vara orsaken till bans förändring; både theori och erfarenhet lära, att äldre ogita män bliiva -mer och mindre ezoister. (Forts. fö jar.) vv — EN OVANLIG LUFTFÄRD. Invånarge i Binduville i departemanget Calvados pläga om somrarna begifva sig upp på den höga stranden och, medelst ett vindspel och tåg, dit uppdraga gräs, som skäres ner vid hafvet och der lägges i en stor korg. Då nu två karlar en dag höllo på med detta örbete och hade dragit upp flera korgar, hände en gång, att lasten var ovanligt tung. Då de dragit upp den ett stycke, kunde de icke underlåta att se efter hvad som vållade denra tyngd, och funno då en qvinna hönga vid den i tågets ända befiotiiga haken, i stället för en korg med gräs. Med yttersta varsamhet lyckades de uppdraga heone, utan att hon skadade sig på de skarpa klippspetserne, och hon berättade sedan, att, då hon hade skolat fylla korgen med gräs, haken fattade i hennes kläder och tågets hastiga uppdragning hindrade henne från att göra sig lös, Stranden hade en höjd af omkring 670 fot.