Aftonbladet – 12 september 1844, sida 3

jsoner tillnarrat sig pennicgar och varor. BLANDAR H ÄNNEN. — KAUTSJUS ANVÄNDNING. I Mining-Journal trät fas följande reflexioner öfver det numera så mångfaldiga hruket af kautsju. Iagentiog visar bättre huru mycket vetenskapernas tillämpning få slöjderna för. mår alt göra elt ämne allmänt nyttigt, hvilket uta deras mellankomst skule förblifvit föga eller ickt brukbart, än de olika sätt, hvarpå man pu mot för: begagnar kaut ji. Hvem kunde fordom hafva trot att detta ämne, hvars bruk då var iaskränkt till ut plånande af blyertsstreck från papper, i en sednarc tid skulle komma att begagnas till så många redskar och bohagsting, ja, till och med till golf i stall, gån: gar i trädgårdar, beläggning af gator och trottoirer, 0. 8. V.? Ännu mindre kunde väl någon bafva ane2t, att det sku le komma att ingå i byggnadsmaterialerna för ett engelskt örlogsfartyg, eller bilda hufvudsskliga beståndsdelen i en räddningsbåt. Kautsjubeläggniogen i stall är förträfflig; den be. fordrar hästarnes helsa, min:kar verkan af ommoniakångorna, som annars äro så starka i stall med blotta träeller stengo!f; det hindrar hästarne från att stöta sig eller nöta båret af knäva, då de lägga sig ned. Man behöfver långt mindre strö, då stallgolvet är belagåt med kautsju, och det lila, som behöfs, räcker fyra gåoger så länge som annars. Om man vill, kan man nu tillgodogöra den ammoniak, som bildar sig, och derigenom förtjena ungefår 50 Rdr om året på hvarje häst. Stallgolven vid varfven i Woolwich hafva i två åt varit belagda med kautsju, och under denna tid i renlighet öfverträffat alla andra stall i riket ) Hvad kautsjus användande till sjö; beträffar, så låter ostindiska kompaniet förfärdiga en räddningsbåt, 32 fot lång och 42 fot bred, helt och hållet af kautsju, som endast sammanhålles af några jernband, Dessutom kar man redan anställt lyckliga försök att förfårdiga den inre skansklädningen mellan kanonerna å örlogsfartyg af kautsju. Med anledning af dessa engelska uppgifter, erinra vi om den förut i denna Tidskrift (22 15, sp. 2) omtalade expeditionen af nordamerikanska ingeniö löjtnanten Fremont, på sndsa sidan Steniga Bergen, och den kautsjubåt, som dervid medfördes, för att med beqsämlighet färja exoeditionens proviant och ammunition öfver de floder, som anträffadrs på färden. Håraf synes att man i Nordamerika redan praktiskt begagnar detta för Engelsmäonen äanu nya transportmedel. (Ur Läsebibl.) — NYTT BEREDNINGSSÄTT AF HVIT FERNISSA, för billigt pris och utan kokning. Vid den i kattunstryckerierna ständigt förekommande beredningen a ättiksyrad lerjord, fås såsom biprodukt svafvelsyrad blyoxid, hvilken man föga begagnar, och alltså i dessa fabriker kan erhålla för godt köp. Med detta blysalt, förut torrt och pulveriseradt, sammanrifver manv linolja, och tillslår ytterligare så mycket linolja, att man får en blandning, som likear mjölk; hvarefter blandningen, förvarad i ett kärl af bvitt glas, ställss i solskenet. Tre till fyra dagar omskakas blaudningen på nytt, flera gånger, och lemnas emållanåt utsatt för solskenet. Mellan hvar omskakning sjunker blysaltet småningom till kärtets botten, och medtager dervid liaoljans ysxtslem jemte andra orenligheter. Ojan klarnar slutligen och bleke; fullkomligt, samt kan sfhällas, utan att bottensatsen medö jer; emedan denne betäcker sig med en sammanhängande hinna, som skiljer den från oljan. Oljan är härigenom förvandlad till en fernissa, som torkar svart. Blysaltet kan nyttjas flera gånger, blott man hvar gång bort jager dan nyssnämnda hinnan. (Ur Läsebibliotb.) — SKYDDSMEDEL FÖR OLJMÅLNINGAR MOT FUKT PRÅN MURAR. I kyrkor och andra rum, som sakna sIdstäder, eller sällan eldas, lida o!jemålningar hufvudsakligen genom fuktighet fråa murarne. Socieig) Pencouragement i Paris belönade förlidet år, med n mesalj m:r Beulard, för uppfinningen af följande nedel mot deana förstörelse. Väven, hvarpå otjmå!lingen beflisnes, öfverstrykos på baksidan med oljfervissa en eller två gåoger, och när fernissan halftorat, belägges den med teanblad (stanniol, tennfolium): jen kan sedan ej åtkommas af fuktigheten. — Ianan iopgiten belönades, blef den underkasto! ett prof. fan öfverdrog en till spillo gifyen oljfärgstaflas ena älft med stanniol, och nedlade taflan sedan på golfet i en fuktig källare, der dan öfverskyftlides med null och lemnades qvar i tre månader. När den efer denna tid upptog:, befanns den tennbelagda häl?en alldeles ofö-ändrad; den andra var så förmuitsad, tt den sönderföll af sig sjelf. (Ur Läsebibliotheket.) — KLISTER, SOM ÄR OGENOMTRÄNGLIGT FÖR FUK(GHET, Och nästan olösligt vitten, s-dan dei n gång fått torka. Det sammansättes af 3 serskilda landningar: 1) Oveterjöl, 46 vigter, och dess dubbla vått kallt vatten, hvari mjölet uppslammas sorgfälligt, i att jaga klimpar ätorstå; blandningen kan för detta adamål drifvas genom en tagelsikt; 2) dragiim 4 igier och aun 4 vigter, upplösta i kokhoatt vatten, gora mycket för ö niogen, samt 3) tvål 4 vigt och icker 4 vigt, på samma sätt upplösta. Dan A:a, allt tilredda, blandningen unpvirmes under jomn rövnisg, tills dea bildar klister, och deri tillslås territ, under fortsatt värmning och omrörning, den , samt slutligen på lika sätt den 3:2 blandaingen. slret kan sedan antingen inkokas eller under kokädas, efter behof; men bör användas, innan it kallna. (Ur Läsebibliorhekset.) t Även på ett annat ställe, nmemligen i Windsor, h håller man på att belägga en för köraing bestämd !y Ad mad ha sota