Aftonbladet – 12 september 1844, sida 2

och att rättvisa och opartiskhet skule vara de;ss valspråk. Man apmärker såsom någonting besynnerligt, att deu nya kombinationen utgår från en föreningaf de Fransyska och Ryska partiern2. Metaxas anses såsom chef för det Ryska och Kolettis för det Fransysk:. Dettaär första gången, som ett dylikt förhållande intröffit i Grekland. General Kalergi har nedlagt sitt embete, sisom militärguvernör i Aihbea. fr — ALGIER OCH MAROCKO. Marskalk Bugeauds rapport. Bivuaken vid Kudiat-Abderrahman d. 47 Aug. 1344, Hr Marskalk! Kejsar Mulei Abder:hamanns son hade icke svarat på det bref, som jag tillskref honom, efter den uppfordran ban skickat mig att utrymma Lalla-Magrenia, så framt vi ville behålla fred. Hans armå förökades hvarje dag med rya kontingenter, och håns högmod veate med hans styrka. Man talte högt i Marockanska lägret om att återtaga Tlemecen, Oran, Mascara, ja till och med Algier. Det var ew verkligt korståg för att på nytt upphjelpa Islamismens affårer. Man trodde, att det var omöjligt för oss att motstå ån så stor styrka af de berömdaste ryttare i kejsardömet Marocko, och man afoidade äonu, innan man ville angripa oss, infanterikontingenterna från Beni-Senassen och Rif, hvilka skulle anfalla oss från berget, vid hvars fot LailaMagrenia ligger, under det att rytteriet skulle omringa oss från slätten. De dagar af ovissbet, som förelupit, hade gjort trupperna oroliga; fient!iga partier hade allaredan två gån. ger angripit våra konvejor fråa D-chema Chazauat, och stammarnas goda stämning mot oss var nära att förändra sig. Två rekognoseringskorpser hade redan närmat sig inom skotthåll från Lalla-Magrenia, och angripit våra förposter. Ett längre tvifvel om vår styrka och lusten att kämpa med de fiender, som vi hade framför 05s kunde bakom oss framkalla häsdelser, som, utom andra oligenheter, lätt kuude hindra tillförseln af lifsmedel för armeen i vestern. Jag öaskade, på grund af den utomordentliga hettan, kunna förhindra att blifra angripen för att sjelf anfalla en fiende, som stod 8 lieues från mig; ock farorna af ett längre dröjsmäl bestämde mig att toega in tiativet. Då general Badeau stötte till mig, den 42, med tre bataljoner cch sex sqvadroner, avancerade jag d. 43 kl. 3 om eftermiddagen, i det jag låtsade företaga en stor furagering, på det att fienden icke skulla märka, att det var en verklig offensiv rörelse. Vid natten: inbrott kommo furagörerne tillbaka till kolomnerra, och vi kamperade i marschordning, tysta och utan eldar. Klockan 2 om morgonen satte jag mig åier i rörelse. Vid dagens inbrott gick jag för första gången öfver Isly, utan att möta fienden. Då jag kl. 8 om morgonen hade bunnit upp på höjderne vid Djarfel-Akhdar, sågo vi att hela marockanska lägret ännu var qvar på stället, utsträckande sig öfver höjderna åt venster. Hela kavalleriet, hvaraf det bestod, hade ryckt fram för att angripa oss vid andra öfvergången af floden. Midt i en stor massa, som befann sig på det mest upphöjda stället, sågo vi tydligt den grupp, bvari kejsarens son befann sig, hans fanor och hans solskärm, som är hans kommandotecken. Det var mot denna punkt, som jg lät första bataljonen marschera. Når vi hade kommit dit, skuile vi göra en sväng till höger och faila öfver lägret. Alla cheferne för åtskilliga afdelniogar af mina slagordning voro hos mig; jag gaf dem raskt mina instruktioner, och efter en 5 till 6 miouters halt stego vi ner tiil vadstället, under instrumenternas !jud. Talcika ryttareskaror försvarade öfvergången; men blefvo fördrifne ef mitt infanteri med någon förlust å ömse sidor, och jag nådde snart platån, som ligge; straxt under den. översta kullen, hvarest kejsarens son befann sig. Emot donva punkt riktade jag elden från mina fyra fältstycken, och genast visado sig der den största förvirring. I detta ögorblick framstörtada stora massor af kavalleri från båda sidor af kullarna, och angrep mig på ena gårg på flaskerne och i ryggen. Jag sammacträngde mitt infanteri, så att jag kunde räkra på all möjlig fasthet och uihållighet; ice en enda man visade sig svag. Våi:a blänkare, som knappt voro trettio steg från karicerna, västade med fasthet dessa skaror, utan att visa ett steg tillbaka; de hads order alt lägga sig ned då rytteriets schock ralkadas dem, för att icke besväras af karig2rnas eld. På sidorn: af bataljonea sköt artilieriot med karteseher. De fiendtiiga m2s:orna blefvo uppshåtlsa och kommo i oordning, Jag påskyndade deras reträtt och förökade deras ooråniog derigenom, att jag väade mina fältstycken emot dem. Så snart jag såg, att fiendens företag på mina flarker voro tillintetsgjorda, fortsatte j:g min marsch framåt. Dea stora kullen blef intagen och svängniogen mot lägret gick för sig. Då fiondens kavalleri blef doladt genom haos egaa rörelser Och gerom min march, som afskar det i två trodde jag att rätta ögonblicket var inne at åta milt kavalleri rycka fram mot hufvudpuckten, m efter min tanko var lägret, byilket jag trodde försvaradt af infanteriet och artilleriet. Jag gaf order åt öfversto Tartas, att echolonnera sina nitton cqvadroner på venstra sidan, så att de yttersta trupperna stöddes på högra stranden affsly.