Aftonbladet – 11 september 1844, sida 4

Svägerska icke få beräkna em dylik fördel åf snran påkostning, än den hon sjelf gjort under de 5 månader bon innebade arrendet, ty hvad bexnes man kunde bafva under sin arremdetid sålunda förvärfrat, tillbörde naturligtvis honom och miste i bans sterbhus redovisas. Det var en tillgång, som fanes i boet vid bens dödstimma, och hvilken såluerda skall, lika med annan dess egendom, gå till skiftes emellan bans enta och arfvingen, min bustru. At för dem ene eller andre af arrendatorerae något dylikt öfverskott kan vara att påräkna, är imedlertid föga samnolikt, oå man besinnar, att de förlager, som al min Svåger inköptes, arsos för bans enskilda tilibörighet och ieke ingå i värdesamman å den gemensamma egendomen; att ban emot:og tryekerlet med 10 gående pressar, men detsamma afemnades med 5; att stilgjuteriet var al!dees nedlagdt; att hvad af det emottagna boklagret usder 8 år afsålts, vid sådana förbållanden, icke rimligtvis kan anses: ersatt genom under tiden verkställd omtryckning; semt slutligen att flere vid arrendets börjra kurerta artiklar genom tiden förlorat i säljbarbet eller mibända förvardlats till ett knappt afsättligt makulatur. Jag bar imed!ertid icke af min Svögerska kräft någon ersättning, utan var benägen att antaga egendomen ega det värde, arrendekontraktet såscm mirimom bestämmer; men då hom gemom sitt bandlingssitt och stt ombuds åtgärder ställt föriållsaderna på spetsen, är det icke undorligt, om äfven jag intoger den stränga rätters ståndpunkt och icke etergifver hvad mig lagligen tillkommer. Detta I afse: nde på mia Svägerskes yrksde arspråk. Beträffande åter din period i kennmes skrift, som innefattir uppgifter rörarde Direktören Björkboms antaganda till disponent m. m., så smärtar det mig, att min Svägerska kupnat sätta sitt namna under denma tirad, som jag nödgas förklara för em välned af csanvingar. Hvarken tar jag öfrertalat ben ne att antaga Direktören Björkbom till dispoment, eiier har bars artsgende, som skedde af mig, i egenskap al störste delegaren, med min Svägerskac fola minne, baft den omförmälda inverteringen ti!l ändamil; men slsom antagen disponent påyrkade Dir. Björkbom inveateringen, för ttt så väl egatne tom ham sjeif srulls vete, bred han till förvaltnisg emottög. Inventeriogen, tom påbörjades sist). böst. afbröts, derföra stl Dir. Björkbems son under arbetet ådrog sig i de kalla magasinerae en förkylning, hvaraf ban bölls i många veekor sjuk emellan lif och död, samt det icke kunde vara skäl att under den kal!a årstiden widare äfrentyra belsa och lif hos dem, som skulle med inventeringen syssolsättas. Detta är en svåtgärd, för hvars zenomskinpnligbet ingen beböfver frokta; ecch det var ifrån min sida inventeringens ferwältande påyrkades vid den blidare årstidens inträdande sist!. vår, icke ifrån min Svägerskas, bvars påstående, ett jag, i stället att med fart bedrifva inventeringen, vuppvaktat henne med det ena srfsförlikningeförslaget efter det andrtiv, saknar all grund. Oberoende af a!l inventering bar jag till beene framställt ett enda förs!sg till arfsförening, bvilket skedde den 3 sist. Jani, och ton förklarade s:g villig att derpå inzå vid trenne serskilda tillfällen den 4, 45 och 48 i samma månad, vid bvilket sistnämnda tilfälle bon v:l följande degen kl. 41 sjelf utratte sammenträdet för afbandlingens underskrifvande, eburu bon sedermera i sista stunden ryggade aftalet derom. Huruvida denna arfsförening. bvsrigenom benne tillbjöds egendom för omkring 54,0C0 Rdr Bko samt cn lifstidsränta af 4,SCO Rdr Bko, vittnade om ailtför ringa aktning för min Svägerskas lagliga rättigbeter., eller om dena icke saarere vittnade em icke blott aktning för cessB, utan en välvirfja, som örtjenat ett annat bemötande; — derom kommer framtiden att döma, äfvensora byilken ve:at benne bäst, jog ceh min burtru el!er heans rådgifvara med och utan fallmakt. Något tvångsmedel att förmå benne till sntsgasdal föreningen ber Jag bvarken sökt z2nvända eiler baft någet intresse uti att bruka, enär den föressgoa föreningen måste af hvar och ep, som eger kärnedem om ställningen i hennes mans bo, anses vida förmin igare för henne än ett skifte efter sg, hvaraf utgången ej blott möjligen, utan sannolikt, i härde!se boktryckeriet skal gå till försäljning, bliver, ett icke något återstår att skifta, sedan gäld är gulden cch raneens tnskida cgendem, deri min Svägerska ej eger del, blifvit undartsger. — Jag har icke he-ler vunderrättats henne, att, vom hon icke antoge oået sist afgifna förlikningslörslage!, skulle hon icke erhålla ea enda skilling i m,; ty derom beböfde hon väl icke underrättas, då hon icke är arfvinge i någotdera sterbbuset. Och lika litet har Direktör Björkbom yttrat, det min Svägerska 2gde ingen talan i busets, eburu ban måst anse bense ega vida mindre talan än jag och följaktiigen isgen afgöranderätt. — Öfver de vallvarsammare åtgärderre eler rättare våldsitgärderne från min Svägerskas sida för att tillkräkta sig boktryckeriet m. m., äfvensom Direkt. Björkboms endtledigande från all befattningo dermed cch styreisens öfvertagande jaf Stadsfiskalen Fak, har Korusgens Befailningsbefvande fenom resolution den 91 sistl. Juni sig yttrat, och dess I föreskrift, att förvaltnirgen af Lindbska boktryckeriet och dess angeägenheter ska!l förblilva bos samma delegare, Jsem den innehade, då rämnde åtgärder vidtogoss, kan icke undgå att blifva genom äskad, ehuru al Magistraten änsu icke bebörigen ful gjord, handräckeing inom kort I till verkstäl:ighet befordrad, i och hvaärmed min Svägerskas och Herr Falks under några dagar usurperade välde tager en ända. Detta har jag furnit mig n5dsakad till allmän känneI dom medde!a, på det firman N. M. Lindhs Kommissionärear och kunder jemväl mitte vet2, bvad sterrättligheto min Svägerskas vtillkännagifrandeno af den 54 sistl. Jui och den I innevsrande månad kurna ega. I öfrigt ämnar jag icke vidare inlåta mig ui rågon skriftvexling i tidningarne rörande mia Svägerskas och mina förbållanden, hvilka nu må af domstolarne alfgöras, sedan försaget om derzis ordnande genom erbaden kompromiss jemväl biifvit al min Svfgerska förkastadt. Siockho!m den 49 Augusti 1844. C.L. HOLST. 1 anledning af Tit. Faiks åtgärd att den 4 uti innevarande månad utestäsga Direktören Björkbom ifrån kontorsrummen, böcker, m. m., uBder kotelse att vräka honom ur hutet, om han det mnsta icblandade sig i Boktryckeriets angelägenbeter, begärdes hos Konungens Befalinirgsbav:nde bandräckning till verkställighet al dess resolutton den 21 sistl. Juni, cch Kenungens Befallningshafrande meddeiade gezast erdres derom till Magistraten, som likväl förklarade sig icke kuena någon åtgärd i an!edning deraf vidtaga. Detta Magistratens förfarande, karakteristiskt äfven derigenom, att 2.ne !elamöter, hviika lemnat Fru Lindh sia borgen för at å Postkontoret utbekomma fi:mans rekommenderade bref, ech således kunde 2f utgången bemta nytta eller skada, i besutet deltogo, Bran:edde eftarskrifae Konuzgens Befa:lsingsbafvrandes rejsontion: Då Kosungens Befallnirgsbafvande genom dels resolaI tien af den 21 sirtlidne Juni förordnat, att förvaltningen af Lindbska Boktryckeriet cc) dess angelägenheter skulle förblifra hes samma delegare, som densamma innebade, då de af Hr ÖfversteLöjtnanten Host öfverklagade åtgärder af Stadsåskalen Fa!k wvi!dtogos, hvilken resolution i utslag den 43 derpåföljde Juli förk!arades till sin verkan komma att fortfara; så bade för anbefalld verkställigbet af samma resolutien, det tillkomm:t Magistraten att på stället efterfråga och umdersöka, hos hvem förvaltningen fanns, då de öfverk!agade åtgärderne vidtogos, dervid Magistraten fått erfara, att Direktören Björkbom, vid det ifrågakomna tillfslet bade sig denma förvaltning uppdragen både af Hr Öfverste Löjtnoarten Holst och af Enkefra Lindh, så att föjaktligen i förvaltningen af Liedhska tryckeriet och dess angelägenheter begge förenämnde delegare genom då gemensamt antaget ombud deltogo; med ogilj ande af Magistratens förfarande, anbefalles Magistraten altså stt ofvanberörde resolution af den Si sktl Jumi skyndsamt i behörig ordning verkställa. Örebro Slott i Landskancelliet den 46 Angusti 1844. E. J. BERGENSCHÖLD. E. J. WIKANDER,