Aftonbladet – 10 september 1844, sida 2

Article Image
andskrifter upplysa att den skall framställa bränvinsbrädningeas förderflighet. Såsom sinnebild ör bränvinsbränningen har man valt slangen i ett kylfat och deraf tillskapat en förfärlig jätteorm med två ofantliga gap, dem en hop menniskor äro flitigt sysselsatta att mat2, det ena med bränsle, det andra med spannmål och potatis. Föler man de slingrande ringlarne till vidundrets svansända, så finner man äfven den försedd med ett gop, men ett litet, som icke slukar, utan i stället utsprutar det betärkliga fiuidum, hvartill ie inmatade gudsgåfvorna biifvit förvandlade. På denna sida om den symboliska fi uren ser man en mängd små menniskovarelser, som supa, ragla, slåss 0. 8, v., och ur en töcknig bakgrund framskyrata en galge med ett deri upphängdt kadaver, förmodiigen ett offer för fylleriet, samt en... tågzande armå. Den sednares närvaro här är icke förklarad; men den måtte helt säkert syfta på de i krig välbekanta bränvinsrationerna och extra förpiägningarne. Att framställningen härrör från en nykterhetsvän, som är artist eller dilettant, röjer sig straxt på det nyktra, städade, sansade, med att ord sagdt något prosaiska, i hela anordningen. De många i hvarjehanda grupper framställda menniskofisurerna utmärka sig nämligen öfverallt geom en anständig drägt, ögat förnärmas ingenpstädes af några trasor eller något synbart elände, och långt ifrån att taflan skulle innebålla någonting vidrigt eller vämjeligt, eller ens karrikeradt, har den en viss prydlighet, som framförallt framträder på de firglagda exemplaren, med den bronserade kopparormen i midten och den förgyllda blomsterramen kring kanten. Af åtskilliga omständigheter tycks det att styeket härstammar ufrikes ifrån — från England skulle vi tro — och att man har sökt lokalisera det, t. ex. genom att låta de ur en grufva uppfordrade engelska stenkolen bli under transporten till drakgapet, genom någon oangifven onveration, örvandlade till svensk bryggved. Grundtankan tycks imeålertid så rikhaltig, att det skulle ha verit ganska intressant om man fått se Valbom eller Tollin behandla den.

10 september 1844, sida 2

Thumbnail