Aftonbladet – 9 september 1844, sida 3

MUYSTME SV MET — RN — Såsom tillägg till den korta och oullständiga notisen i Lördags, om Adelns beslut i de återstående, från Konstitutionsutskottet inkomna grundlagsfrågorna, få vi nu nämna, att Adeln Gfslog 7:de punkten om utlänningars naturalisation; 9:de punkten med förändrad redaktion i förteckningen öfver afsättliga embetsmän; 40:de punkten med förslag till förändring i 58 reg. formen, om rådgifvarpes rätt att vägra koatrasignation i de fall, då Konungens beslut vore uppenbarligen stridande mot grundlag eller allmän lag) (nu står det: stridande mot denna regeringsform); 42:te punkten, förslag om skyldighet att hos vederbörande anmäla, när ett boktryckeri ombyter egare; 43:1e punkten, att handlingar som äro äldre än 50 år må få offentliggöras; 46:de punkten, att ordet plastligt tal mot Konungen etc. skulle utbytas mot smädligt,; 18:de punkten med förslag till närmare bestämmelser i afseende på domarens) pröningsrätt af ansvaret i tryckfrihetsmål; 20:1e punkten, tillägg om vilkor för åtal enligt tryckfrihetsförordningens 3 8 4 mom. och 22:1ra punkten om närmare bestämmelser i afseende på skrifter, som kunna föranleda missnöje hos utrikes makter. Den enda punkt, som föranledde någon längre diskussion, utom frågan om indragningsmakten, var den om rådgifvarnes rätt och pligt att vägra kontrasignatior. Hrr Printzanschöld, von Hohenhausen, von Hartmansdorff, friherrarne Jacob Cederström och F. Ridderstolpe -talade emot; Her C. O. L-gerbjelke, E. von Troil, J. A. Gripenstedt, orefvarne C. F. Horn, G. Lagerbjelke och Auton Gyldenstolps för Utskottets förslag i den punkten. Afslaget skedde med 65 nej mot 62 ja. De öfriga afslagen skedde för det mesta på hemställan af br von Hartmansdorff. Sedan alla Stånden nu beslutat öfver dessa grundlagsfrågor, skole vi en annan gång upptaga förteckmingen på dem som blifvit definitift bifallna. ÅtskHliga andra grundlagsfrågor återstå imedlertid att pröfva, med hvilka Konstitutions-Utskottet ännu ej inkommit, och af hvilka åtskilliga iro af än. större vigt än de flesta hittills afgjorda, såsom om riksdagar hvart tredje år, revisioner hvarje år, om ett förstärkt Lrgutskott för det pya agverkets pröfning, m. m.