Aftonbladet – 4 september 1844, sida 2

— Läsaren finner i dagens blad, under rubri ken Riksdagen, meddeladt ett anförande af biskoj Agardh, rörande ställningen i landet, hvilket väck! mycket uppseende och i sanning icke kan gör: annat. Den tafia, som Hr Agardh der uppdrager af landets tillstånd, och hvilken icke består a fantasibilder, utan af siffror, oblidkeliga och off ciella siffror, är så mörk, alt någonting dermed jemförligt icke förekommit i Svenskt tryck på länge, och det utgör onekligen den mest skärande motsats till alla de lysande hofförgyllningar, som under det gamla systemet framhållits för allmän: heten. En omständighet i detta anförande finnes imed lertid, som man måste betrakta med mycken var sambet. Författaren gör det nemligen till en huf. vudsak, att välja realisationsepoken till den utgångspunkt, från hvilken ban uppställt sin jemförelse 40 år fram och 40 år tillbaka. I följd häraf ser det ut, och han antyder äfven temligen bestämdt såsom sin tanka, att realisationens företagande, utan biträde af andra konsoliderande åtgärder, skulle utgjort hufvudanledningen till alla de dystra resultater, hvilka sedan inträffat. Häruti ligger, i vår tanka, ett ofantligt stort mis:tag; ty de anförda fecta hafva, efter vår öfvertygelse, varit följden af en mängd samverkande orsaker, som burit den frukt Hr Agardh förevisar, utan att realisationen utgjort annat än en tilifällig omständighet, som varit samtidig med flera af dessa orsaker. Utan anspråk att kunna helt och hållet tyda den mörka gåtan, skola vi likväl försöka att i ett följande nummer framgga några af dessa orsaker, sådana de för oss