Aftonbladet – 2 september 1844, sida 3

LANDSORTS-NYHETER. Upsala d. 34 Aug. Då ångfartyget Upsala an :ände sistlidne Thorsdags afton, hade en mängd personer infunnit sig vid hamnen, för att af de ånglartyget medföjande tidningarne inhemta ut gången af representationsfrågans slutliga afgörande inom riksstånden. Ibland desse var också en serdeles beundrare af Svenska Biet, som, då har fick se i ett af bladen, att 82 adelsmän rösta! för förslaget, yttrade: kors att det ändå finne: så många utbördingar ibland adela!, Fahlun d. 29 Aug. Etter ytterligare en veckas regnande har öfversvämniogen af Dalelfyen och andra vattudrag nu nått en höjd, som alltsedan den enorma vårfloden 4825 ej haft sin like. Här i staden står vattnet nära alnen öfver en medelmåttig vårflod ock fortfar stundligen att ökas, sedan man äfven nödgatt öppna dammluckorna vid de ofvanför staden belägna sjöar. De beklagliga följderna häraf äro ännu oberäknelga: all säd står ute, och på såning är ej ens att tänka tills vidare. (S. K. L. T.) — I grufvan har timat ett ej obetydligt ras, så mycket ledsammare som man detta år hoppats få större vinst af densamma, emedan bättre malm uppfordrats och den betalts bättre. (T.f. F.L.o.S.) Landskrona d. 24 Aug. Sistlidne Oasdags afton hände den olyckan, att en mindre hithörande färjebåt, hvilken, utom en del styckegods, såsom last, och 2:ne af stadens färjemän, innehade fem passagerare af mankönet samt ett barn af omkring 6, års ålder med dess moder, kl. emellan 8 och 9 strandade i sundet, omkring !, mil från staden. Då aftonen, jemförelsevis till årstiden, var ovanligt mörk, hade den fårjemannen, som styrde båten, af de å kusten befintliga sjömärken ingen rättelse, utan stötte på grund å det så kallade Skabbarefvet, der båten efter kantringen genast fylldes med vatten. I den förmodan att båten af påstötningen icke erbållit någon syårare skada, sprungo alla de om bord varande i vattnet, hvilket på nåsgre af dem steg upp till halsen, för att om möjligt få båten flott, men förgäfves, ty beklagligtvis hade den på flere ställen blifvit sönderslagen. Då farkosten således blifvit obrukbar, återstod ör de olycklige till lifvets räddande intet annat mejel än att hålla sig fast vid de synliga delarne a: vraket och på detta sätt afbida morgonen. En af ärjemännen, lotsen Åkerman, ea ung, allmänt omtyckt och i sitt yrke serdeles skicklig man, som trodde kusten närmare än den verkligen var, vågade föröket att vadande uppnå densamma; men såsom lik iterfanns han i närheten af Gråen påföljande morsonen. Barnet, för svagt att uthärda så mycket eände, afled om natten i modrens armar. I denna örfärliga belägenhet, af kölden nära stelnade samt ständigt öfverspolade af vattnet, som gick dem upp under armarne, måste de olycklige uthärda till Thorslags morgonen kl. 6, då några fiskare, hvilka hänlelsevis varseblilvit vraket, räddade dem från den elest oundvikliga döden. SO ———— — AX AA vemmsrrnsmne