STOCKHOBM den 31 Aug. Sädra sräilposten ankom först i dag på morgonea och medörde tidmingar från Paris af d. 49 och från Hamburg af d. 24 denres. FRANKRIKE. De ministeriella bladen beklaga sig jemmerligen öfver de många oroväckande rykten, som utspridas i Pris, angående sakernas ställning, såväl i Algerien och Marocko, som inom sjelfva Frankrike, och som vppreta och förskräcka allmänbeten. Di lisväl ministeren ic:e gerom sina tidningar öppet underiättar allmänheten om hvad som verkligen sker, ut.n döljer telegrafrapporter o. s. v., så är det väl ej underligt att en hop rykter uppstå, i syanerbet gerom opålitliga elier oful!ständiga brefuppgilter. Konungens resa till Eagland blifver säkert at. I Portswouih träffas redan arstalter för bans emottagande. Resan lärer likväl ieke komma ati räcka mer än 8 dager. Det påstås, att marskalk Souit ogillat den tillförordnade föredragandens steg emot polyteknisks skolans e!ever, och att han begärt sitt endtiledigande. Ar Guizot åter skall vara rädd för der anda som der råder, och vill ligga tygel på uvg domen. Prinsen af Joinville skall hafva fått befallnirg att instilla bombardemeuntet af sndra Marockanska hamnar. SPANIEN. Försiljningen af nationalgodsen bar blifvit inställd till dess Regeringen och Cortes hinna att gemensamt derom besluta. Inkovasterna af de andliga godsen och pucnetlosternas, skola unde: tiden tillfalla presterskapet och klostren. Allmänt tros, att regeringen antagit systemet att föregifva sammansvä jningar och på misstankar arrestera, blott för att injaga fruktan i sinnena. PORTUGAL. Ett bref från Lisabon af den 4 dennes bekräftar underrättelserna med förra posten, angående den jäsning, som regeringens sista enväldiga åtgärder uppväckt. Jastitiestatens embetsmän hafva haft sammankomster, för att protestera emot det dim rörande beslutet och lära förklarat, att de endast genom våld kunde drifvas ifrån domaresätena. Heriigen af Palmella skall hafva föreställt drottningen, till hvilka olyckor besluten kunna leda; men då en ministerkonselj sedan blifvit bållen, utan att något enda deraf återkallats, är de: troligt, att regeringen ämnar uthålla i silt system. Allt befäl vid arma och flottan skall äfven kunna afsättas utan ransakning och dom, äfvensom det vid muiöicipalgarderna i Lisabon och Oporto. Sex distrikters municipalgarder hafva blifvit helt och hållet upplösta. ITALIEN. De italienska flyktingarne i fremmande länder skola åter förbereda sig till en landstigning mnågorstides i Italien. De synas således ingalunda hafva låtit afskricka sig af den olyckliga utgång. som det sednaste försöket i denna väg erhöll i Calabrier. Österrikiska och nezpolitanska regeringarne hafva utsändt beväpnade kryssare, för att hafva v:ksamt öga på de seglere, som nalkas kusterne. Änru fortfara de insurrektionella rörelserna i Calabrier. En ofantlig mängd fångar försmäkta ; fängelsern2, och deras antal ökes dagligen. Utom de, som blifvit dömde till döden och afrättade hafva mångfaldiga blifvit skickade till galererna. P Weichseifloden, som börjat falla, har åter stigit, och hotar med nya förhärjningar. Sinnesstämningen i landet skall vara ganska dyster och nedtryckt. På flere ställen sögas hemliga förråd af vapen hafva blifvit upptäckte, och naturligtvis korfiskerade. HAYTI. En ny insurrektion bar utbrustit på denna ö. En Spanior, vid namn Santa Arna, har den 10 Juli af folket blifvit utropad till president. Denne man hörer till det parti, som vill uppdraga åt Frankrike protektoratet öfver Hayti, och till och med åt denna makt afträda en liten det af ön. I spetsen för motpartiet står äfven en hvit, vid namn Duarte, hvilken likaledes af sina anhängare blifvit utropad till president. Hayti är således välsignad med trenne presidenter, om ej med flere; ty det är bekant, att förra Spanska andelen af ön utropat en egen president, general Villanov2. Den afsatte presidenten, general Boyer, som en tid uppehållit sig i Psris, hade återvändt till Jamaica, och man befarade att har skulle uppträda, och ännu mera inveckla den redan förut tillräckligt stora oredan. — I dag hafva Riksstånden företagit val tili Op nionsnämnd, som utfallit sålunda: Hos Ridderskopet och Adeln: grefvarne P. E. Crovhjelm och ÅA. von Lantingshbausen, friberrarne