Aftonbladet – 23 augusti 1844, sida 1

MM MM— Tålamodet var nu slat och hon ämnade återgi till salongen, då fadren andlös störtade emot henne — Betty! ropade han redan på afstånd; hvac har här tilldragit sig? För Guds barmhertighe skull säg! jag är förrådd, förlorad! .— Hvad är det? frågade bon, glömmande al respekt, uti den vanliga tonen; hvarigenom är n förrådd och förlorad? Hvad är det nu åter som spökar i ert hufvud? — Hör hvad jag sett, och bäfva äfven du. — Bäfva! ropade hon; aldrig i evighet skall man få se mig försagd eller rädd, och allra minst för något fantom, som hemskrämt er från börsen. — Åh, det är inte här fråga om någon börs; hör hvad som händt: Då jag tog närmaste vägen hem, som förer förbi trädgårdsmuren, såg jag med förvåning bakporten öppnad och låset sönderbrutet. Jag fruktade inbrott och skyndade till magasinet; äfven der var dörren till b:dhuset öppen, men de andra orörda och väl tillslutne. Jag steg ner uti käl!r:erne och ända till den, der du inneslutit dia elafvinna. Då var — 0, jag kunde bli vansinnig! — Hvad var? Tala ut, jag ligger på sträckbinken! — Buren tom och fogeln utflugen. — Ar då helfvetet i förbund emot mig? skrek Betty. Om Christice är lös, så har ingen annan än min älskvärde brudgumme bortfört benne. Hvilken djefvul har för honom upptäckt den osaligas fångelse? Åter en ny olycka. — Huru kommer Milten med i spelet? frågade Fower; ve os: begge, om man erfar ... — Tig, befalide Betiy; här hjelpa inga jemmerrop, man måste handla. I ögonblicket skola våra Negrer samlas; jag måste hafva reda på den