Aftonbladet – 22 augusti 1844, sida 3

af bostället Ihrsta, som i taxeringsvärde upptagits till 900 Rår banko, samt den blifvande häradsskrifvaren deremot und;å ett årligt arfvode af 300 Rdr, att utgå å 2:dra hufvudtitelos besparingar; att K. M. sedermera, med anledning af dess bgafallniogshafvandes i länet, uti skrifvelse den 9 Nov. 1839, bos K. M. gjorda underd. hemställan, att, som den tillörordnade kronofogden i Leke och Carlskoga häraders fögderi icke kunde i löneförmåner påräkna mer än omkring 370 Rdr om året, ett årligt extra arfvode af 400 Rdr måtte honom i råder beviljas, att utgå intill dess den alimänna regleringen af landtstatens löner sattes i verkställighet, genom nåd. bref d. 9 Febr. 1842 för sistvämnde år behagat tilldela den nuvarande kronofogden i detta fögderi, E. W. Molin, ett extra ans!ag af 300 Rdr, hvilket anslag, som utgått utaf afläningsbespariogarpe å sjette hufvudtiteln, äfven för åren 4843 och 4844 blifvit honom tillagdt, samt att, sedan tjenstförrättande häradsskrifvaren i samma fögderi Claes Haggren, hvilken d. 22 Febr. 4839 blifvit af kammarkollegium förordnad att tills vidare och intilldess den genom kongl. brefvet d. 442 Dec. 4833 anbeallda reglering af fögderierna inom Örebro län komme till verkställighet, förrätta häradsskrivaretjensten i Leke och Car!skoga häraders fögderi mot ett årligt arfvode af 300 rdr, hos K. M. i underdånighet anhållit, att, som detta löningsanslag, sammanlagdåt med de tjensten åtföljande, till beloppet högst obetydliga provisioner, vore för hans bergoing och för bestridande af åtskilliga utgifter i och för tjensten alldeles etillräckligt, någon årlig förhöjning i hans arfvode måtte i nåder beviljas, K. M. vid ärendets föredragning d. 29 Sept. 1843 funnit denna ansökning, i saknad af nödige tillgångar, icke kunna i nåder bifalles, men tillika förklarat sig vilja vara betänkt, att till Rikets Ständer vid nästa Riksdag sflåta nådig proposition om löneanslags uppförande på stat åt bemälte häradsskrifvare, äfvensom för kronofogden i samma fögderi ; . h) K. M:s befallningsbafvandes i Östergötlands län underdåniga skrivelse d. 5 sistl. Augusti, med armälan att, som fjerdingsmannen i norra delen af Aska härad af nämnde län aflidit och således dess på lön innehbafda boställe, 3, mantal Warby, i Wimmerstads socken, jemlikt Rikets sednast församlade Ständers beslut, nu mera borde till statsverket indrogas samt efterträdaren i fjerdiogsmanrsbefattningen befrias från sådana göromål, som icke kunde hänföras till municipalbestyr utan tillkomme kronobetjeningen att besörja, stor svårighet uppstode för länsmannen i Aska härad att inom ett distrikt med omkriog 13,000 invånare fullgöra sina många tjenståligganden, hvilka i sednare tider, serdeies genom tillvexten af Motala köping och mekaniska veikstad m. m., blifvit ökade; i anledning hvaraf, och på det dessa göromål måtte med erforderlig omsorg och noggrannhet blifva fullgjorda, K. M:s befellningsbafvande i underdånighet föreslagit häradets fördelning i två länsmansdistrikter, af hvilka det ena, innefattande norra delen, borde utgöras af Nykyrke, Motala och Winnerstad socknar samt den i häradet belägna del af Krigsbergs socken, och det andra, e!ler södra delen, bestå af Vestra Stenby, Hageby, Fifvelstad, Orlunda, Hvarfs, Styra och Aska socknar, jemte Egebyborna, Strå, Allhelgona, Bjellbo, Hofs och S:t Pehrs socknedelar; hemställande K. M:s befellningshafvande, att för det sednare distriktet nu varanda länsmansbostället Råcklunda i Egebyborna socken måtte bibehållas och att i förstnämade distrikt en vice länsman finge tillsättas och förses med lika lön, som öTige länsmän i riket; i anledning, af hvilken underdånig hemställan, deröfver kammarkoilegium och statskontoret sig yttrat, K. M., när ämnet d. 22 sistl Febr. hos K. M. i underdånighet anmäldes, fann, att, i anseende till Aska härads folkrikhet, häradets ifrågaställde fördelning i två länsmansdi trikter vore nyttig och behöflig, men, enär det af Rikets Ständer vid sistförflutne riksdag till löneförbättringar åt länsmännen beviljade anslag icke lemnade större behållniog än 64 rdr 27 sk. 9 r., förklarade K. M., att frågan om inrättande af samma länsmanstjenst finge tills vidare anstå; men att K. M. till Rikets nästsammanträdande Ständer ville aflåta nådig proposition om anvisande af det för samma tjenst erforderliga löneanslag ; i) Den del af statskontorets, angående förhållandet med statsverket, till K. M. afgifpa berättelse, hvari statskontoret hemställt, att fortfarandet af det vid sista riksdagen endast till en påföljande beviljade ansieg af 400 rår för hvarje län till tryckning af K. M:s befallningshafrandes kungörelser, må af Rikets Ständer äskas, samt att från sjette hufvudtiteln tilll allmänna indragningsstaten må öfverflyttes de hushyresmedel, som blifvit landshöfdingen i Kronobergs län beviljade, jemte det att de för landshöfdingen i Norrbottens Jäa uppförda husbyresmedel nu mera, sedan landshöfdingeresidens blifvit inköpt, böra upphöra. Under erkännande af angelägenheten utaf en efter andtstatspersonalens behof samt dess mödosamma och ansvarsfulla befattning lämpad lönereglering, hvarom även nådig framställning åren 1828 och 4840 till Rikets då församlade Ständer, blivit gjord, behagade K. M., enligt statsrådets yttrade åsigt, i nåder fördara sig, lika med hvad Rikets Ständer i skrifvelse 1. 25 Jan. 4830 yttrat, anse, att vid löneregleringar ör de stater, till hvilka indelade räntor äro anslagna, lessa räntor borde, mot lönernas bestämmande i koaant, till statsverket varda indragne, äfvensom att en ådan förenkling i löniogssättet borde förenas med 1emmansräntepersedlarnes sammandragning till färre intal i de län, der sådane finnas i ett större antal itförde, genom hvilket allt en sådan lättnad i uträklingen af hemmansräntorne, uppbörden och räkenkapsföringen uppkomme, som icke borde blifva utan oflytande på pröfoingen af behofvet utaf tillökning i andtstatens personal och löner; men som i dessa afeenden, äfvensom hvad angick beloppet af de landttatens tjenstemän anslagne serskilde provisioner, proenter m. mM., en.omständligare utredning ännu erordrades, och K. M. icke ansåg lämpligt, att någon :? inledning båraf uppkomme till riksdagens förlänganle, ville K. M. till en annan riksdag låta med fråsan om en allmän lönereglering för landtstatens tjentemän och betjente anstå. Vid detta förhållande fann K. M. ej heller någon tgärd i afseende å de under litt. a, b, e,,.d och e är ofvan upptagne frågor om lönfö:höjoingar för närjarande böra ega rum, helst ezahanda skäl till lönörhöjningar äfven förekomme för en sto: del af-den riga till landtstaten hörande personal; hvaremot (. M., med afseende å de under litt. f, g och h ippgifaa omständigheter, jemlikt statsrådets underdåviva tillstvrkande i nåder hadät ett : neanacitianen NE a on