Aftonbladet – 21 augusti 1844, sida 1

oo ER — Bland de diskussioner i gårdagen: plena ut Riksstånden, för hvilka under rubriken riksdag fisnes redogjordt, utgöra frågoraa om biskopsembeiena3 indregning, i Borgareståndet, samt en reglering af komministrarne: och en del pastorers löaer, i Presteståndet, de mirkligaste. I frågan om biskopslönernas indragning är i synnerhet Hr borgmästaren Ingergrens anförande märkvärdigt, som vill tillerkänna klereciet ett slags äganderätt till dessa emolumenter såsom en tröst för den reduktion, som kyrkan måste undergå i Konung Gustaf I:s tid. Man finner att argumentet är passabelt katholskt, och att man icke är rädd om besväret att gå långt tillbaka när det gäller. att försvara den historiska rätten. Detta ärockså ganska förklarligt: biskopslönerna äro feta och embetena beqväma, icke underligt derföre om både de som innehafva en biskopsstol och de som kunna halva en sådan i kikarn, tänka bestt possidentes, Detta bör likväl ej förstås så, som skulle vi anse He Lage:gren för en aspirant; det är väl endast ör konseqvenseas skull som han bör till de b:skoplige. För öfrigt är det skada, att Hr Lazergren ej nirmare illustrerat stt argument med några urkunder; vi kunne måhända biträda honom i det afseendet med ensådan, nemligen ett utdrag ur Nyströms beskrifning om Svenska hemman artikeln om biskopssätenn; som lyder såtunda: 1 S. Biskopssäten å landet äro biskoparne till lön och underhåll ansla, ne. , I början lira biskoparne mera sysselsatt sig att utbreda christendomens ljus, ehvarest det behöfdes, än de tänkt på att inskränka sin åtgärd inom vissa orter, och med sitt embete förena så säkra stolar, men i mon af christendomens tillvext och biträde af flere medbröder, har hvar och en fålt sitt vissa stft, samt till underhåll viss jord, som på sine ställen, såsom uti Skara, orde blifvit af allmännisgar utbruten, samt vid Upsala och Åbo, bestå!t uti den, hvilken till af.