Aftonbladet – 15 augusti 1844, sida 1

mbete eller tjenst, af! enskude emotlagit, dessa rhålia förmånsrätt till betalning lika md och cke näst efter kronan, kyrkor och alm. inrättvingar, samt icke bott hos egentliga uppbördsmän, utan hos embetsoch tjenstemön i allmänvet; hvarförutan K. M. föreslagit, alt den förnånsrätt, som blifvit frälseman tillagd för fordran 108 dess uppbördsman, må upphöra. Stutien har K. M. föresagit, att denna lagiörändring icke må olifva gällarde i de konkurseller förmånsrätts-. vister, com hos vederbörande embetsverk redan iro eller under loppet af första året efter det år, lå den nya författningen blifver utfirdad, göras anhängige. a 2:0 ang. förändrad lydelse af 4 22 kap. A.B. och tillägg i 7 S 20 kap. s. B. K. M. har förklarat sig dela R. S!:s önskan, ang. inrättende af ändamålsenliga förmyndare-komrar, men anser någon allmän författnnz derom icke för det närvarande kunna beslutas, då möjligheten af framgång uli delta ämne i väsendtlig måna beror på de kommunala förhållandernas ytterligare utveckling. Deremot har K. M. ansett en legförbältr:ng uten uppskof kunna åstadkommas, så att förmyndare uttryckligen ålägges att, när fränder ej äro till eller ej vilja granska hans räkning, densamma hvart 5:0j år till Rätten inlemna, då Rätten skall åligga avt förordna god man att den genomse. Dessutom skule hvarje stad, socken och härad äga utse gode män, en eller flere, att hafva tillsyn öfver förvaltningen af dithörande omyndigs egendom, och skulle sådan god man äga samma granskningsrätt, som närmaste fränder tillagd är. Detta sednare stadgande har K. M. ansett utgöra en lämplig öfvergång till förmyndsarekamrar, såsom gifvande ej mindre åt menigheterne väckelse och behörighet att hafva uppmärksamhet på förmyndarne, än äfven åt de förmyndare, hvilka behöfva tillsyn, en anledning mera, än förut, att med omsorg urpy!la sina pligter. 3:0 om vissa förändrade töreskrifter i afs. på lagfartsoch nyttjande-rätts inteckning. Dessa föreskrifter åsyfta, dels att 4 4 kap. J. B., hvari stadgas ätt, om någon säljer jord, bus eller tomt, den han förr till annan sålt hbafver, det köp skall vara gildt, som först cjordesn, må på det sätt förändras, att, om någon öfverlåter samma fastighet åt tvänne, den öfverlåtelse skall gälla, derå lagart först skett; dock att, i händelse bägge köparne söka lagfart vid ett och samma rättegångs-tilllille, den ä!dre öfverlåtelsen blifver gällande.n Vv Likaledes har K. M. föreslagit den förändring i Kg). Förordn. d. 43 Juni 4800, ang. lagfart och börd, äfvensom i Inteckn. Förordn. den 43 Juli 41848, 13 S, att, vid uppkommande stridiga anspråk, ägare och inteckningshafvare emellan, företrädet skall bero deraf, huruvida lagfirten eller inteckningen skett först, så alt inteckning för förre ägarens skuld, tagen förr än lagfart blifvit sökt, blifver gällande; men om flere söka lagfart och inteckning vid samma rittegångstillfälle, får inteckningssökare vika för den nye ägiren. — Desse stadganden skola gälla äfven i fråga om tvist mellan flere, som erhållit nyttjande-rätten till fast egendom å landet, samt inteckning af arrendekontrakt. 4:00 any. Iotecknande af ej mindre lifstids städja och undantags-aftal, än ock all annan afhindlipg om nyttjanderätt till fast egendom å landet. K. M. har, med godkännarde af R. St:s vid 18335 och 2840 årens Riksdager till K. M. framförda åsigter, föreslagit R. S. att, med upphäfvande af 45 46 kap. J. B. samt af hvad eng. lifstidsstädja är förordnadt genom Kgl. Förkl. den 2 Mars 4802, utfärda en lag, hvarigenom hufyudsakligen stadgas, a:t, på sätt ang. arrende-afbandlingar, ingångne för viss tid, föreskrifvet är, hvarje annan handling, hvarigenom besittningseller nyttjanderätt till bus eller jord å landet blifvit på viss tid eller lifstid upplåten, skall hos Härads-Rätten intecknas, och inteckningen hvart 40:de år förnyas, så vida den skall hafva bestånd emot ägandeeiler inteckningsrätlt, hvilken tillkommer ennan, än den, som huset eller jorden upplåtit, eller-lika med honom förbunden är. Undantagsbafvare bibehåller sin säkerhet i förså!d egendom, endast så vida han i behörig ordning latt sitt undantagsaftal inteckn2. 5:o ang. tillgs i 3 kop. ö H. B., samt förklaring öfver 32 i Ridd. och Adelns privilegier d. 46 Okt. 4723, i afe. å der stadgade afgifter vid utflyttning till utrikes ort. KK. M. föreslår, dels att, i likhet med hvad uti 43 kap. 2 Ä. B. röronde Jus detractus finnes stadgadt, jemväl i 3 kap. 35 H. B. ang. census emigrationis i afs. å svensk borgare, som flyttar utrikes, det tillägg må göras, att den i sistn. föreskrifaa utflyttningsafgift bör äga rum, endast i den händelse, der j annorlunda mellan begge rikena sutet ärn, des ock att förklaras må, det Stadgandet i 52 R. 0. ÅA. privilegier icke lägger hinder i vägen för KM. att om upphörande af den der nämnde utflyttninzsafgift träffa öfverenskommelse med utländsk makt. 6.0 ans. användande af de sedan sista Rikedag å extra statsansleget för Tagberedningen be:parda 41,494 Rir 52-sks bko, till arfyoden ät de tre nya ledamöterna i Eagberedningen, Hrr Richert, Bergfalk och Schlyter. M 7:o ang. uppörande på alim. Indragnings-staten af ett lönebelopp, stort 689 Rdr 20 sk. blo, för Archivarien i justitie-stats-expedit:in, prot.-sekreteraren J. Begardt. 8:o ang, den så kallade Ollongäldens upphörande. Deana afgilft har på 25 år icke mer, ön ne gånger, kunnat debiteras, och då tillsammans ut