Aftonbladet – 14 augusti 1844, sida 2

Mn far får sjelf besluta och bestärnma dagen oc! jag skall foga mig derefter. Sjelf kan jag det icke — Ol min Fredrik, huru djupt bedröfvar n mig icke; i hvilken olycksalig sinnesstämning fin ner jag erl Ni bar gifvit ert löfte, vill ni bry ta det? : — Nej, det vill och kan jag ej. Men denn miss Betty — ack, ni vet icke — ni sjelf — DB borde icke tala för henneBrok sade leende: o— Men om jag vet, hvad ni så skonsamt för: tiger? Om jag vet mer än ni sjelf? — Det är omöjligt, ni skulle då vara uppbragt — Hör mig, min unge vän! Mitt blod flyte: väl ej så lugnt, com det borde, men jag göke att stilla det. Jag har hört allt, hvad mni tro skulle kunna uppreta mig emot miss Betty, Di förlofringen firades här i huset, suto flera herra och damer i salongen, äfven ni och er fästmö vor der. Något ärende förde mig förbi det elegant ut. styrda sällskapet till närliggande kabinett, som en dast gerom en tspetvägg är skildt från salongen så att man ej kan undvika att höra hvart ord som talas i denna. xSig mig, frågade miss Fo wer, hvem är den der stela pudrade peruken som smyger här så beställsam? Den narraktig: figuren ser ut som spaderkung Alla skrattad åt detta gudomliga infall. Endast ni, kära Fe drik, sade allvarsarat: Förlåt miss, denne man bvars klädsel ni finner så löjlig, är högst aktnings värd, bar varit min lärare och är ru min vin Förlåt att jag ej förut gjort er bekant med honora — OO, det är icke nödigt, yttrade miss Bett) i stolt ton, jag får tids nog lära känna huset domestiker. — Troligen har ni missförstått mig, miss Bet ty; — jog kallade konom för min vän och har hörer ej till domestikerne. — Allt hvad ha företager här, sker af fri vilja och vi anse all: hans tjenstaktighet såsom en godbet, en välvija Miss Betty svarade härpå blott med ett för