om mig en dyr ed, att glömma Marie, då en he lig pligt nu ålade mig det. Också drogo en föj af år och vigtiga embetsgöromål en slöja öfve bilden af min första kärlek och ändtligen, fastär långsamt, alldeles skymde den. Ja, käraste Brok en liflig, djupt inrotad böjelse är fruktansvärd vic förbindelser, som slutas af förbållanden, men ickt af ömsesidig kärlek. Är alltså min con fri, som vi tro, går allt lyckligt. Kära Brok, tala nu med Fredrik, sök att förmå honom, att i morgon gi till miss Betty och be henne bestämma dagen till deras förening. Det är för mig angeläget at! det sker snart, — vigtiga omständigheter — en hvartill em förklaring? Jag hoppas allt, min gemle vän, af.ert välde öfver er fostersons bjerta. Med en stum bugzning lemnade B.ok borgmästarens rum. Rådet satt i stt rum vid skrifbordet, då Brok inträdde och denne stod rågra ögonblick framför honom innan han märkte det. Vänligt räckte han då den garale handen och frågade: — Hvad förer er till mig, goda Brok? Önskar ni något? — År jog icke välkommen? — Ack! välkommen är ni alltid, men jag känner er noga indelning af er tid, och för mig är denna timma ovanlig. — Doeruti her ni rätt; jag är något pedantisk mina lefaadsvanor; men det är också icke en van lig sek, hvarföre jag kommit, kära Fredrik. Jag bar något vigtigt ati framföra från er herr far. Rådet bäfvade ovilkorligt tillbska och med bru: ten stämma frågade han: — Hvad vill min far? — Er herr far önskar, att ni i morgon vilegå till miss Fower och be henne utsätta dagen til bröllopet. — Omijligt, min vän, kan det vara ert allvar att jag skall gå och anhålla, att man må påskynda min olycks! Sig mig: ber brottslingen att man måtte unerskrifva bans dödsdom? Nej aldrig