Aftonbladet – 13 augusti 1844, sida 3

LV OANRJCEP STU ITEFEEUROC IE: E Rå ij NYÅ FÖRKLARINGAR OM ORSAKEN TILL REGNET. Läsaren torde påminna sig, att vi för någon tid sedan efter Svenska Minerva meddelade en fundering af den för sina besynnerliga ideer namnkunnige astronomen Gruithuisen öfver orsakerna till det myckna regnet innevarande sommar, som nämnde stjernkunnige härledde derifrån, att mer än vanligt stora fläckar i solen varit synliga detta år. Denna förklaring har ock, såsom vi hört, emottagits med serdeles uppbyggelse af minga, ehuru man torde undra deröfver på de ställen, hvarest. det icke eller jemlörelsevis obetydligt regnat, såsom i Skåne och Norra Tyskland. Men det är ej professor Gruithuisen ensam förbehållet, alt utreda sådana saker. En annän :forskare i de himmelske regionerna, som först i år publicerat tvenne omfångsrika volymer rörande bimlakropparna, Hr H. H., har begärt att Aftonbladet ville meddela -hans spekulation, och vi ha trott oss böra villfara denna begäran. Hvem vet om ej denna förklaring kan vara så god som den Gruithuisenska? : Sedan professor Gruithuisen (se Aftonbladet för d. 24 Juli d. å.) uppgifvit, att de så kallade solflickarne åstadkomma hvarjebanda rubbningar i jordens dunstkrets, och att således det myckna regn vi haft skulle deraf vara en följd; torde det tillåtas en man, som tror att solfläckarne äro kometkärnor, som icke har något sammanhang med jordens dunstkrest, eller förmår på samma tid åstadkomma flera veckors fortfarande regn i norra och torka i södra Sverge, att afgifva en hypothes om orsaken till den väderlek som varit. Det är kändt och erkändt, att jorden och alla planeterne i vårt solsystem ha de största bergen på södra halfklotet; då nu bergen äro tyngre än jord och vallen, följer deraf; att söder är nedsida och norr uppsida, så väl i solsystemet som på jordklotets yta. Detta bevisas ock deraf, att det, 1:0 är kallare vid sydpolen än vid nordpolen, hvilket kommer deraf, att jordens centraleld, — liksom elden i våra eldstäder, — driver värmen starkare uppåt än nedåt, 2:o är polarskenet starkast vid norra polen, hvilket åter kommer deraf, att värmet och röken från vulkaner och skorstenar drifver uppåt och förbrinner vid sammanträffandet med polarsonens kalla luft; 3:0 är perpendikelsvängningen ej lika i de norra och södra polarländerne. Enligt ingångoa underrättelser hafva de eldsprutande bergen varit i stark verksamhet under den sednast förflutna tiden, derifrån har således en mängd rök och värme uppstigit mot norra polens högre dunstkrets, som der, — genom samma naturlag som i sträng köld förvandlar värmen i våra rum till is på våra fönster och värmen från våra och djurens kroppar till rimfrost, — förvandlat sig i vattermoln. Emedan förvandlingen skett under vintern, följde deraf, att det första, som på försommaren nedkom, skulle komma i fast form, d. v. s. snö och hagel, som, — emedan molnbäddarne i den högre atmosferen voro digra, — förorsakade köld på jordytan. Då nu en mängd från vulkanerne uppstigen rök och elektriska dunster voro bland molnen, blef deraf en naturlig följd, att starka åskväder skulle inträffa. Det är ock lika naturligt att polarlandet och höjderna skulle hemsökas af ett jemt regnande, under det att sjökusterne hade torka, ty de rökfulla molnen draga fuktighet till sig från sjöarne, för att så mycket lättare kunna utveckla sig. Denna hypothes vinner äfven styrka deraf, att molnen denna sommar, med få undantag, kommit från norr, nordvest, eller nordost; och att vi efter en jemn nordlig blåst, som egde rum då vår dunstkrets var ren (d. 21, 29 och 23 Juli) åter fick regn, men denna blåst torde ha förskaffat de norr om Stockholm belägne orterne klart och vackert väder, äfven torde vid Stockholms horisont en vacker så kallad eftersommar inträffa, hvarefter en Kort höst, med derpåföljande jema, — måhända något skarp, — nordisk vinter torde blifva den väderlek vi bafva-att vänta. H. H., EK Zäv . (Insändt.) Ea aktieegare i Högatväs har genom en artikel, inörd i gårdagens Atonblad, yttrat sin missbelåtenhet mad det anbud, som blifvit gjordt, att till ett nedsatt oris inköpa aktier i detta stenkolsverk. Till denne åktieegares betryggande kan härmed lemnas den uppysoing, att någon försäljning af stenkolsveriet i sis helhet, hvarken blifvit ifrågasatt eller. kan ega rum, emedan ingen aktieegare kan disponera öfver sina medötressenters egendom, utan anbudet åsyfcar endast, att inköpa de aktier, som till det erbjudna lösnipgsoeloppet äro tillgänglige. Underligt är, att författaren il pämnde artikel, som säger sig Vara så okunzig om stenkolsverkets verkliga ställning, uaderiåtit att bevita den bolagsstämma, som sistlidne Lördag hölls. här Stockholm och som i morgon kommer att fortsättas, varest han varit i tillfälle att, Om han velat, ishema tillförlitliga upplysningar i ämnet, Han hadeäfren lerigenom kunanat undersöka det misstsg, att göra den na af de aktisegare, som gjort köpeanbudet till den närmast derigerande chefen för verkets förvaltning, en oafattving som ban, i cgeaskep. ar provissdirektör, varken, utö:vat eller enligt bolagsreglorna kusnst utifve. Andamålet att emot denna aktieegare kusna ikta ett anfall hade dock derigenom gått förloradt, Ä oo 205185 Ve ti nn halena Jos Be