— Biet har i dag fått sig en dyrbar spaltfyllvad uti ett från Norrlands tidning aftryckt poem, kalladt: Helsning från Nynäs till Herr Landshöfding ÅAkerman. Den hederlige gubben Franzen har åter varit framme och jemrat sig, för eländigt, på jamber öfver den tillämnade representationsreformer. Ett par utdrag meddelas här för ro skull: Förbättradt se allt mer vårt gamla Sverge, Hvem vill ej det? och det som bättre är, Går fram från tid till tid. Men Gud afvärje Hvad hemligt namn af Nya Sverge bär, Se, otron upp i helgedomen träder, Att Jjusastaken stöta ur dess rum; En flock i upplopp kastar sten och smäder Rättvisan sjelf, som flyr försagd och stum. För allmän röst, för yttriog af nationen, Förklaras skriket, som på gatan väcks, Så skakas altaret, så faller thronen, Och Republiken fram ur ägget kläcks. Nu göms det ägget undan för de flesta, Som vid den skenbara idea sig fästa, Idta om allas jemlikhet är skön, Men faller platt, då den skall bli ett rön.