Aftonbladet – 10 augusti 1844, sida 1

Samhället, mine herrar — ingenting annati Och det vill säga? Å Att sambhällsinrättningens skärande och onaturliga kanter skola afcötas, luckorra mellan höjder och dalar fyllas, på det att ytan äfven hos den yttre verlden må bli jewn. aJag förstår: salongerna och fattigstugorna skola förenas, för att hela verlden må bli ett fattigbus eller ett hospital, är det ej så? Nej , mine herrar, först då blir denna verla icke så arm och olycklig, som den nu är — då allt är sköjdt och intet förenadtr Jag märker, mia bäste ryttmästare, att ni vul encanaillera oss, men äfven det får gå; bara ni först låter oss skratta åt edra filantropiska förslag, sade en af gästern?. Låt höra, låt höra.n Ack, mina herrer, edra fina och ömtåliga herver stå ej ut med att böra ett enda af dössa.n Fåt höra, Vi uppmana er det uti. civilisationens namp, utropade kammarjunkaren. Nåväln, började ryttmästaren, efter ni så vilje, skall jag icke QAndandraga mig lingre att blifva eder alla obebaglig. S2 här ett af dessa för:lager att skrafta åt: Det är ingalunda Fog hvirkeh med en kraftfull styrelses åtgärder eller församlingarnas municip:lvåg! om de ligre klasserna, alt förbindra deras öfverhandtagande; man de söka upplifva den gamla nördiska seden, att hvar och en, som födes af föräldrar, bvilka ej äro i behof, bör ovilkorligen vara föjbunden att offentkgen tillegna sig, med sina föräldrars, faddrars och pastorers samtycke och goda minne en inom sockeh befiatlig fosterbroder — eller fostersyster -— son man under lifeets lopp skulle vara förbune