J ädle likar med bätire loit, Som vi!jan bafva att göra godt: I nödens stund jag mig till er vänder, Ni har mitt öde i edra händer, Med bopp och frukten jag till er går, Att bedja er om ett litet lån. Med tacksamhet vill jag allt betala, När några månader fålt framfrra, Men ett på förband jag dock får säga, Till pant jag sätta blott kan min ära; Det är det enda jag eger qvar namnet efter en älskad far. O, om de döde bolt kunde vakna, Jag skulle då ej min nödtorft saknz. Från fädershemmet jag drefs af nöd Ttll hufvadstaden att söka bröd. Med erbete, med svett och möda, På ärligt sätt jag försökt mig föda. Jag her nu börjat em liten hande., Förleger felas, o räck mig handen. Ja, någon älskande menniskovän, Från bimlen vänta belöningen. Till den Förtryckta som väntar svar, Uppå kontoret af detta blad.