Aftonbladet – 8 augusti 1844, sida 2

0 MIT OT PEGI CP UVR MV AaLSHLUlIBa LUll I bestämmelser ; lades på bordet. Af Hr Tjernberg. om anstag till uppmuddring al sundet mellan Hornön och Angermanland; remitterades. Till Hr Geijers i förra plenum bordlagda motion, lom nedsättning af skyddsafgiften, gjorde Hr Lagergren ett tillägg, åsyftande en lättnad i bevillniogen efter 2 artikeln Bevillningsstadgan; remitterades. Hr Moechels äfven i förra plenum bordlagda motion, om föreläggande af viss tid för Konstitutions Utskottet, inom hvilken Utskottet borde inkomma med sitt betänkande om det hvilande representationsförslaget, blef, med motionärens begifvande, twills vidare hvilande på bordet. Bondeståndets plenum den 7 Avgusti. Vi återkomma i dag till en något närmare redogörelse för riksdagsmannen C. F. Husss, från WesterNorrlands län. bordlagde motion om införandet af en öfverstyrelse för kyrkoärenden, prelaturen och rikets öfriga presterskap. Sven Heurlin från Kronobergs län yttrade hufvud:akligen, att omständigheterna föranledt honom uppträda på det politiska fältet emot rikets presterskap. Han vill ej skära hela ståndet öfver en kam: minga och stora undantag finnas. Men den af motionären föreslagna öfverstyrelse vore af högsta behof påkallad och talaren ville utsträcka motionen derhän, att presterskapets konsistoriella domsrätt måtte upphöra och presten lyda under verldslig rätt. Erkebiskopen har sagt, att en oro går genom tiden. Detta vore också sannt, men denna oro förskrifver sig egentligen från läsarepresterne: För bedömande af förhållandet härmed i landsorten, uppläste talaren ett långt utdrag af en predikan, hällen af en läsareprest, som icke sparat hvarken på sprit el!er djeflar, samt isynnerhet emot bränvinsbränningen utfarit i de mest fanatiska hotelser, Predikanten tilltalades inför Wexjö konsistorium. Vid första förhöret nekade han att hafva bållit denna predikan. Vid andra förhöret intygade likväl den kyrkoherde, hos hvisken han var anställd, ej blott att predikan var hållen, utan äfven att den var affattad i lindrigare ordalag, än denne predikant vanligen brukade begagna. Föjden af predikantens obehöriga förfarande blef endast en lindrig skrapa af konsistorium. Talaren anförde flera exempel på presterlig fanatism och tjenstefel i utöfningen af prediko-embetet: straffet hade hvarje gång aflupit med en skrapa. Tiden vore således inne, att presterskapet ställdes under verldslig rätt. ! J. J. Rutberg från Norrbottens län trodde den nya öfverstyrelsen icke vara behöflig och föga nyttig, enär konsistoriernes åtgärder kunna öfverklagas både i ecclesiastik-expeditionen och hos hbofrätten. Med Rutberg förenade sig Jöns Palmquist från Skaraborgs län. Anders Bengåsson från Jönköpings län anförde att staten redan har alltför många tjenstemän att aflöna, och ansåg annan uppsigt öfver presterna än den mnuvarande, öfverflödig; men ville deremot föreslå, att domprostoch biskopsembetena sammanslås och att den vid deras aflöning derigenom uppkommande besparing mätte till välgörande ändamål användas. Matts Persson från Stockholms län reserverade sig emot hvad i ämnet blifvit anfördt, ansåg erkebiskopens tal som en utkastad stridshandske och trodde ej alt Bondeständet skulle upptaga den. Denna mening delades af Anders Jonsson från Östergöthland. Nils Strinlund talade i samma syftning, trodde motionen vara egnad ett reta de öfrige medstånden, ansåg detta olämpligt, samt hemställde om motionen borde till Utskott remitteras. Häri instämde flere. Bengt Gudmundsson från Hallands län yrkade på remiss, så vidt meningen vore, att ställa presterskapet under verldslig rätt, som kunde infordra konsistoriernes utlåtanden. Ogillade sättet att i sak inblanda personliga förhållanden, deröfver Bondeståndet icke har domsrätt. Flere förenade sig med Bengt Gudmundsson. Pehr Jönsson från Malmöhus län bad ståndet besinna, att statsvagnen ännu går på 4 hjul. Det vore derföre af nöden att se till, det alla hjulen begagnades så, att vagnen icke mätte stjelpa. Ansåg diskussionen ötverflödig och olämplig. Anders Andersson från Skaraborgs län understödde motionen angående presterskapets ställande under verldslig domstol. Huss reserverade sig emot förmenandet, att motionen skulle uttrycka någon enskild ovilja och förklarade sig anse framställningen af ifrågavarande kontrollerande öfverstyrelse vara af behovet påkallad. Vice talmannen villa ej motsätta sig remiss, men trodde tiden för motionärens framställning icke vara lämplg. Ola Svensson från Malmöhus län ansåg diskussionen redan vara för långt sträckt och trodde ej att Bordeståndets värdighet kunde lida gezom aktning och förtroende för medstånden. Jonas Johansson från Jönköpings län och fiera förenade sig med Rutberg. Flere biträdde v. talmannen och Strindlund samt hemställde till motionären att återtoga sia motion. Fr. Vv, Zweigbergk hade med sist anförande endast haft för alsigt, att ådagalägga huru oskickligt den person, som nu siår i spetsen för Sveriges andliga öfverstyrelse, i sitt helsniogstal sig förhållit och att derigenom visa behofvet af en annan, mera ändamålsenligt organiserad kontroll samt trodåe tiden vara inne, av prestervas fora privilegiata upphörde. Sedan motionären vägrat återtaga sin motion, blef densamma till ekonomiutskottet remitterad. Motioner väcktes af: Carl Ersson från Westerås län, att konsistoriernas domsrätt må upphöra och öfverflyttas på allmänna domstolarne. Remitterades till Lagutskottet. Fr. v. Zweigbergk fr. Skaraborgs län: 4) om rättigför rustoch rotshållare i Asa, Vista och Barne härader till utsyning å kronoskog för underhåll och uppbyggande af soldattorp. Sedan J. F. Dahilöf från Elfsborgs län för rustoch rotehå!lare i sin ort instämt i Vv. Z:s motion, blef den till ekonomiutskot:et remitterad. 2) Om återställande ef utsyningsrätt för Åse bärads allmoge. Remitterades till Statsoch Exonomiutskottet. J. F. Dahllöf fr. Elfsborgs län, att all bevillning må ingå till riksgäldskontoret och ej, såsom hittills, till statsverket. — Hela Ståndet instämde och motioner remittsrades till Statsulskottet.