Aftonbladet – 7 augusti 1844, sida 3

dervid hufvudsakligen två olika? menngar sökte söra sig gällande, nemligen den, för hvilken hr Lagergren, som öppaade diskussionen, stod i spetsen, att skrifvelsen skulle läggas till handlingarne, det vill säga lemnas utan aseende, och den åsigten, att skrifvelsen borde återremitteras till utskottet, som på nytt borde behandla frågan och bestämdare uttrycka sig i ämnet. Utom berr Lagergren yrkade äfven herrar Kock från Malmö och Mechel från Westerv:k, herr Langenberg och hr Eklund, att skrifvelsen borde läggas till handlingarna. Samtelige såndets ledamöter sf Stats-utskottet yltrade, att de i utskottet biträdt besiutet om skrifvelsen, och ingen af dem vägrade återremiss; likväl ancågo berrer Schartau, A. Berg och Nordvel, äfven en återremiss ej komma att leda till det önskade resultatet. Hr Foenander förenade sig med Hr Schartau. För återremiss talade åter Hrr Wen, Pet: , Hörnstein, Etho!m, Brinck, samt ledamöterne af Stats-uskottet Her Lindström (från Wisby), Wedberg, Norin, Kjeliberg, Valley, och Gustafsson; skrifvelsen blef slutligen genom votering, med 36 röster emot 48, återremitterad. Derefter väcktes flere motioner, hvarföre vi en annan dag skole redogöra. — Fr rådman Almgren, som efter talmannen, herr borgmästaren Holm, blifvit vald till representant i Borgareståndet tör Stockholm, ankom i dag i Ståndet, helsades af herr talmannen och intog sin plats. — Till kanslist i Borgareståndet efter herr Rikter, hvilken blifvit notarie i Bankou!skottet, antoss i dag, på kommitterades förslag, vice häradshöfdingen Wahlgren. — Hos Bondeståndet föreföll en lång och in(ressant diskussion i anledning af C. F. Huss pordiagda motion om införandet af en öfverstyre!se för presterskopet. Vi återkomma härtill. Derefter upplästes åtskilliga motioner, hvarefter Statsutskottets skrifvelse rörande landsböfdingarne föredrogs. Fr. v. Zweigbergk från Skaraborgs lin, Job. Jacob Rutberzg från Norrbottens län och Pehr Sahlström från Stockholms lin taade för återremiss, på det Satsutskoltet må komma i tillälle att afsifva ett fullständigt utlåtande i sak, samt till Riets Ständers vidare pröfning hemstälia det belut, hvilket är i Utskottet fettadt. Af Riksdagsrdningens 41 S. vore klart, att Landshöfd. icke unde anses behörige att, såsom sjalfve redoviande inför ej blott kollegierne utan äfven Statsontoret, sitta såsom ledamöter i Statsutskottet. ehr Pehrsson från Ocsebro län erinrade hurule(es kändt vore, att framställning skett för afkrifning af balancer, äfvensom i andre likartade ;ågor, de der på det närmaste anginrge vissa andshöfdingar. Det vore slltså olämplist, att ådana embetsmän bade plats i det Utszott, hvilet skulle företrädesvis behandla dessa afskrifninar. Bengt Gudmunisson från Hallands län för eslog den propositiop, att ehuru Boandeståndet ör sin del ansåge Landshö ding, såsom innehafande förtroende-embete, icke lämpligen kunna åsom ledamot insättas i Statsutskottet; S-åndet ikväl, enär grundlagen ej innefattade bestämdt örbud i detta fall, kunde finna annan åtgärd icke ara erforderlig än att vid Statsutskottets. anmäa låta bero. Flere af Ståndets ledamöter talae för återremiss; och sedan sekreeraren till rotokollet förklarat sig anse åtgärden med Landsödingars insättande till ledamöter i Statsutskotst icke vera stridande mot grundlagens bokstaf, v2dan Statsutskottets anmälan borde, enligt Sereterarens tanka, läggas till bandlingarne, bet tatsutskottets ifrågavarande anmälan ti!l Uiskotet återremitterad. Rättelser: I redogörelsen för Borgareståndets jenum sistl. Lördag förekom, att Hr Boberg dervid