Aftonbladet – 7 augusti 1844, sida 3

Ilyckligfomständighet att en skeppsredare, M:riSome: tillböd herr Warner ett förtyg att experimentera med Detta fartyg, en bark John oGaunt, om 400 ton ; drägt, var visserligen gammalt, men dock ej sämre -jän att man derföre bjudit 4000 pund sterling. Expe .Irimentet dermed var bestämdt att företagas den 4; I Juli, men måste för motvind uppskjutas till lördagei Iden 20 Juli. Dagen förut ankrade John o Gaunt p .Shorehams redd, och alla förberedelser voro i ordning .!Ea stor mängd menniskor hade tillströmmat och sam lat sig på alla punkter, från hvilka experimentet bor r)de kunna ses, men i allmänhet tviflade man mycke på framgången, bland annat derföre, att beskrifnin Jgarne på uppfioningen varit så vjugga, att man had: Isvårt för att göra sig någon föreställning derom. Et betydligt antal notabiliteter, förnämligast sjöoflicerare I voro tillstädes, för alt bedöma experimentet. Klockar 15 eftermiddagen var den bestämda tiden inne, mer Iklockan var redan 4, innan Jobn o Gaunt hade lyfta ankar och af ett ångfartyg, på hvilket kapten Warnei befann sig, blifvit bogseradt ut på redden. Ett lite ångfertyg, Tess, följde efter, för att taga ombord de två man, sam befunno sig ombord å barken. Klockan var 42 minuter öfver 5, då kapten Warner, som befann sig på ångfaityget, underrättade lord Ingestre, som befann sig å ett baiteri på stranden, att han var redo börja operationen; ångfartyget befann sig i detta ögonblick på 43 till 4600 fots astånd från John oGaunt, hvilket dervid var fästadt med två tåg. Lord Ingestre gaf då den öfverenskomva signalen, men i medlertid hade en kutter, som borde bevaka ordningea, kommit så nära fartyget, att kapten Warner befarade olycka, om han då låtit explosionen inträffa; den måste således för en stund uppskjutes. Detta gaf den åskådande mängden, som ej kände orsaken, anledning att anse experimentet som misslyckadt, och många gjorde sig i ordning att med jernvägsträngen återvända till London. Folkmassan befann sig derföre i en otålig rörelse och gaf miadre akt på fartyget, i det ögonblick, då kort derefter kuttern afligsnade sig och explosionen inträffade. Skeppet befann sig en engelsk mil från landet. Med blixtens hastighet och utan annan knall än det dofva braket af timrets söndersplittriog, omgas fartyget af ett mörkbrunt moln, öfver hvilket man såg spillrorne af stormasten med tillbekör uppsväfvande och nedregnande åt alla sidor, men mest akterut om fartyget. Molnet fördelades straxt af den starka blåsten, och skeppet syntes kränga så starkt mot babordssidan, att man från land kunde se geoom luckan att en stor del af dess Slyrbordssida hade blifvit bortsprängd, emedan kraften förnämligast hade verkat uader storröstet; kryssmasten var även bräckt några fot nedanför märsen; men fockmasten stod ännu hel och hållen och uppehölls af fockstaget, som hade motstått den skakning, hvilken förstört allt det öfriga stående tacklaget. Straxt efter krängningen lade skeppet sig rätt på kölen igen, men krängde derefter åter öfver mot babordssida och sjönk på fem famnars vatten, knappt två och en half minut ;2dan det mottagit stöten af den besynnerliga och obegripliga kraften, och det resliga skeppet, som några få minuter förut flit så stolt på böljorna, låg nu på sjöbotten, som ett sköfladt vrak. Intill detta ögonblick hade mängden varit stum af häpnad, men så snart skeppet gått till botten, helsades kapten Warner med tre dundrande hurrarop. Man kan icka tänka sig något mera öfverraskande än skeppets plötsliga, ljudlösa och fullkomliga förstöripg. Den ingjöt Tkasöm en hemsk fasa, då den icke ätföljdes af någöa bland de omständigheter, som eljest förealla vid sprängning. logen bomb kastades; man kunde icke varsna att nåsot skott blef aflossadt från ångfartyget; ingen mensklig sraft syntes i verksamhet mot skeppet, och dock sönJersplittrades det hastigare, än om det blifvit träffadt af hela glatta laget från ett linieskepp. Sådant vi nu beskrifvit experimentet, är det något förfärligt att tänka sig en sådan krafts förstörande esenskap mot ett skepp med flera hundrade menniskor ombord, så tyst, osynligt och hastigt som den verkar. Vi kunna naturligtvis icke hafva någon id om huruvida den någonsin kommer att användas mot en fiende; men om en sak äro allas tankar eniga, nemligen om dess vidunderligt förstörande krat. Vi hafva talat med högt ansedda sjöoflicerare, och alla äro enigal I sin beundran öfver den förvånande förstöringskrafen hos detta redskap; men så länge modus opcrandi hålles bemlig, kunna vi omöjligt säga, om den under Ila omständigheter är användbar mot en fiendtlig flota, eler kan med säkerhet begegnas af vår eger. Det må anmärkas, att det i lördags gjorda försök kedde, för att visa den del af uppfioningen, som kan mvändas till sjös, vid blockeringen af ståder, eller örsvar af sådana mot anfall från sjösidan. Kraften san likaledes användas på ett annat sätt till fö störing a fästningsverken. Påföljande söndags eftermiddag var intet annat att ;e af skeppet än stumparne af kryssmasten och fockmasten, sedan förmärsstången nedfallit aftonen förut. En stor mängd rundhultar cch timmer hade sedan Irifvit i land och ligger nu på en lång sträcka utmed iusten. Hela dagen hafva flera hundrade segelslupar iryssat omkring vraket. Det har blifvit en så allmän sigt bland en del åskådare, att skeppets förstöring stadkommits genom antändningen af brännbara ämep, förmedelst tillbje!p af galvanisk elektricitet, att lera personer förenat sig om uppsättandet afen skriftig förklaring, det deras fullkomliga öfvertygelse vore, tt skeppets förstöring orsakats af en eller annan sprängrojektil, som slagit mot dess yttersida. Bland dem, om affattat denna förklaring, är lord Ingestre, som ar med vid Navarino, kapten Henderson, sam vann ina lagrar vid Acre och Sidon, samt kommenderade jet åvgfartyg, som sprängde fästningen vid Acre i uten, kapten Deckenson, samt Hr Whalesby, advokat. POSTSCRIPTUM. — Riksstånden hafva i dag haft plena. — Hos Adeln förekommo åtskilliga motioner; f friherre Thure Cederström, om understöd för apten Cronstrand till utgiivande af hans konst rbeten öfver Ezyptens minnesmärken, en lång ch utförligt utarbetad motion med intressanta tbnografiska och naturhistoriska betraktelser; af a ES UM fa EO ST EO AR