Aftonbladet – 7 augusti 1844, sida 3

HAMNBUSIADEN. För det byråkratiska pzrtiet har nyligen gåt upp ett ljus, hvarom det icke tycks ha ägt nå gon aning förut: det har kommit under fund me: att bland all annan slags aristokrati, som det vo re godt för partiet att kunna tillegna sig — t ex. bördens och rikedomens — skulle det ick vara så oäfvet att också kurna skryta Litet mec snidlets. Primus inter pares, Hans Eminenz3 Erke biskopen, synes ha varit bland de förste, som ef tersinnat detta behof, ty sannolikt är det i kän slan deraf, som han öppnade riksdagen med et profstycke på partiets snilleförråd, i sitt berömd: bälsningstal. Men detta prof var blott att ans som en hällt a hvad som behöfdes; det var et vältalighetsprof allenast; skaldeprofvet saknades än nu. Det saknades länge; men ändtligen är de här, och ett fulländadt motstycke i poesi, til Hans Högvördighets retborik. Man må icke anse det som en småsak; det är ingenting min dre än en hel bjeltedikt, på heroisk vers el!e hvad man kallar hexameter, och utrustadt mec guder och gudinnor och underverk i parti. Bie anmäler det i dag, och uppbjuder hela sin förmåga att puffa det på publiken. Denna puff kar betraktas som ett tredje prof på partiets snilleanlag; om Hr E-kebiskopen har gifvit verlden ett vedermäle af pertiets vältalighet och Hamnbusiadens författare af dess skaldekonst, så har Biet r.u infunnit sig med ett motsvarande af sällskapets kritiska förmåga. Ealigt Biets försäkran är Hamnbusiaden ett mästerstycke af Homerisk klassisk stil. VWVersformen är så bildskön, bildermna så öfverraskande, fårzprakten så rik, att den röjer en stor, i de klassiska Mönstren djupt hempmastadd mästare.n i Vi önske upprigtigt, att Bipuffen måtte förskafte detta opus den största möjliga mängd läsare; ty bredvid erkebiskopens vältalighet hafva vi icke på länge träffat någonting, som så, på en gång och i massa, kan lägga i svenska allmänhetens händer ett exempel på de begrepp, hvilka partiet gör sig om klassicitet, mästerlig stil, ädelhet i uttryck, 0. s. V.; det är ett oskattbart vade mecum föl hvar och en, som önskar grundligt lära känna der snille-aristokrati, hvilken partiet lyckats tillegna sig se —A A!