Aftonbladet – 7 augusti 1844, sida 1

söga sig vara uti Europa, vare detta sagdt utan a!l bilterhet. g Vi nämnde ordet aristokrati. Ehuru stor fiende roan än må vara till allt, som får sin betydelse genom födseln allena, måste man bekänna, alt om någonstädes en svensk? aristokrati skall existera, så är det här, der de gamla slotten med sina förnäma anläggningar och sin perukstil, jemte sjelfva börds-elementets prerogativer, blifvit nästan orörda af tidens jerningsoch iemkningsande. Ehuru konungen vid flera tillfällen offentligen ådagalade denna sin förkärlek till södra Sverge, såsom att vilja göra Malmö till bufvudstad och genom att sluta sig närmare till skånska adeln, var dock allt detta otillräckligt att förbättra hans aktier på det stället. S:nnesstämningen i Skåne år 1808, äfvensom strax före revolutionen var, såsom öfverallt i landet, sammansatt al missnöje öfver det förflutna och fruktan för det tillkommande. Den nesliga kampanjen i Pommern var måhända bättre känd i Skåne, än annorstädes, och hvarje dag väntades ett anfall från danska sidan. Nyårsdagen 4309 arkom ett rykte till Lund, att Fransmännen redan marcherat öfver sundet. Om ock så!edes spänningen var stor, kan man-ej säga att nedslagenheten förlamade försvarskrafterna. Vid akademien fanns en allmännare längtan efter en annan sakernas ordning. Hofkansleren Engeström, som umgicks på en förtrolig fot med professorerne, vistades nästan hela året 4808 i Lund, och ehuru han. uppförde sig med mycken försigtighet, kände man dock hans ställning till både excellensen Toll och då varanle konungen. De yngre academici voro i hög