I på lönade embetsmän, som vållat Kammarkollegii e , tertäckliga restlista, eller om antagningen dertill i latt söka uti missförhållanden, hvilkas afbjelpande ick ankommer på Rikets Ständers åtgärd med statsar slsg till nya löner eller arfvoden. Beträffande) postverket återstå många förbättring: att vidtaga för de inre kommunikationerne och synt således Statsutskottet böra tillstyrka Rikets Stände latt, i afseende å postmedlen, fatta ett, för dessa fö I bättringars snara verkställighet, gynnande beslut. I ordningen härefter följer åttonde hufvudtitel: Högst billiga förekomma deruti äskade nya ansla till emeriti löner vid elementar-läroverken. Lärart personalen vid skolorna kämpar i allmänhet mot bri; Toch behof, såsom cn följd af al!t för knappa löne TT Alt förbättra deras vilkor är ett dyrt åliggande, sor Jej må förbises, men det är dock högst angeläget, at före lönförbättringen, bereda all den reform i hel I skolväsendet, hvartill tiden pu må anses mogen. D I Kongl. Maj:t, jemte begäran af 350,009 rdr till inkö af lokal för nya elementarskolan i Stockho!m, tillkär Tnagifvit Rikets Ständer, att deruti införda lirometo visat sig i högsta måtto lyckad, samt att följaktlige skolan stigit i allmänbetens förtroende så högt, a utrymme pu saknas för mottagande af det stora an tal gossar, som der anmäles, kan man med skäl drag den slutsats, att besagde lärometod förtjenar att vi rikets öriga skolor vinna efterfeljd. Fördenskull ge Statsutskottet, vid agifvande utlåtande öfver de före slagne statsanslagen för skolorna, all befogenhet at tillstyrka, det måtte Rikets Ständer fästa Kongl. Maj.t nådiga uppmärksamhet på vigten och angelägenhetei deraf, att den lärometod, som, på sätt ofvan förmäld är, visat så välgörande följder, vinner en al!männar tillämpning. Flera skolor torde kunna anses i de närmasts onyttiga och således böra till indragnin ifrågakomma. Ett inörlifvande af vissa skolor me gymnasierna skulle kunna göra flera lärareplatser ö! verflödige. Dymedelst kunde vinnas en icke så ring tillgång för den fond, som en allmän lönförbättrin; tager i anspråk. Men för att bereda möjlighet til likartade reformer, måste ojäfvige personer rådfrågas Det är i sjelfva tillsättningen af de kommittter, son haft uppdrag att afgifva förslag till skolväsendets för. bättring, man får söka anledningen dertill, att cle mentar-läroverkens önskade reform så länge utebiinvit Det vore en orättvisa, att, vid fråga om clementarliroverken i allmänhet, lemna utan allt afseende sko. lan vid Barnängen — en privet stiftelse — som re. dan i tolf år fortgått och nu, enligt hvad man sag mig, uppehålles hufvudsakligen genom en enda man: uppoffrande nit. Af det allmänna har denna skol: icke ens njutit förde!en af tjenstårsberäkning för lä. rarne. Den har likväl, allt ifrån sin upprinnelse lemnat undervisning åt omkring 400 gossar, blanc hvilka många med utmä:kta betyg presterat studentexamen. All anledning förekommer således, att är. ven på denna skola fästa Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet. I afseende på det vid sista riksmötet beviljade statsanslaget för folkskolor visar det sig synnerligen anmärkningsvärdt, att tillämpningen af samma beslut varit kos stiftstyrelserne så olika, att då i vissa orter snart sagdt de flesta socknar kommit deraf i åtnjutande, hafva åter annorstädes få eller inga blifvit tillerkände delaktighet deruti. Härutaf har hos många bildat sig en föreställning derom, att anslagets föremål, folkundervisningen, motarbetades af vissa stiftsstyrelser. Derigerom att man lägger tyngden af folkskolorna på kommunrerne allena, lyckas det fruktansvärdt, att förr eller sednare göra menigheterne för sjelfva saken obenägne, hvarigenom det slutligen kunde blifva en möjlighet, att tiliintetgöra beslutet derom. Förhållandet härutinnan förtjenar efterforskning å Statsutskottets sida, innan Utskottet till Rikets Ständer afgilver förslag till en jemn allmän fördelning af de medel, som till folkundervisningens befrämjande nu torde blifva anslagne åt de kommuner, hvilka icke redan af statsbidrag för detta ändamål kommit i åtnjutande, nionde hufvudtiteln påkallas Statsutskottets uppmärksamhet uppå den pensionering, som egt rum för flere, på den sednare tiden, afgångne statsråder. En reglering, som betryggar. statsverket för obilliga tillgöranden, är i detta afseende högst nödig. Slutligen bör jag icke undertrycka min förhoppning, att Statsutskottet vid innevarande riksdag fullgör sitt mattpåliggande uppdrag med samma rättsinnighets allvar och nit, som 4840 års Statsutskott. Hos dem, som innehafva det dyrbara förtroendet, att i första rummet reglera statens inkomster och utgifter, kunna dessa cgenskaper aldrig, utan det allmännas kännbara skada, saknas. De äro för Statsutskottits män, under alla tidsörbållanden, nödvändiga och, om de någonsin sältas å sido, eller i tillämpningen förlamas, så örfelas ändamålet med det konstitationela sam hällsskicket ofta till den grad, att en återgång till allenastyrelsen förr eller sednare inträffar. ir T. Petreös sednare yttrande öfver slatsregleringsfrågan, afgifvet i Borgareståndets plenum d 541 Juli. Jag begagnar tillfillet, att, före expedierandet af :emissen uppå Kongl. Maj:is proposition om statsudgeten, änvu en gäng tala i detta vigtiga ämne. jag gör det i den öfvertygelse, att framställningar ierutinnan nu vid riksmötets början äro mera mettvåliggande, än de blifva, efter det Statsutskottet en ängro tid fortsatt sina arbeten. Kongl. Maj:ts både thronta!et, och i nämnde Kongl. proposition yitrade älvilliga afsigter, den deruti gifna försäkran om Kongl. Maj:ts bemödande att förbättra vårt så i högsta måtto nyeeklade och för samhällets trefnad, i flera delar, ynnerligen olämpliga statsskick, de ljusare förboppingar, som häraf föranledas, allt med ett ord, hvad tyrelsen numera för den tänkande medborgaren framtäller inbjudande och uppmuntrande, pål!ägger Rikets ntäcder en, att jag så må säga, kögre pligt, att nu aga tiden i akt, för att, i allt hvad på Rikets Stäner ankommer, verka för Kongl. Maj:ts, i omförmäldte nåtto, förespeglade vackra mål. Det är med häruppå istadt afseende, jag nu anser mig böra framställa den egäran, att Statsutskottet hos Ständerne förnyar förra uiksdagens Statsutskotts vil utarbetade förslag, dels m räntepersedlarnes förvandling, dels om tullmedns ingående till riksgäldskontoret. Dessa båda, geom en olycklig och i riksdagsannalerne bedröflig tilllighet, vid förra riksdagen, utan sluulig handlägging öfvergisa förslag ianefatta ett ganska vigtigt.. am fill atata: Altm unnanes förhä4gse. 2 oo 0 rm aga Ano eNÅ