Aftonbladet – 3 augusti 1844, sida 2

MESUNMS PO TSER MN MUM atlLileheg VIN HlatltnusS Ydl det kräfver. SÅ ) Ibland saker, som synas hafva satt myror i hufvudet på representationsreformens motståndare, är der omständigheten, att till Sekreterare i Konstitutionsutskottet anmält sig såsom sökande herr J. P. Theorell, som för närvarande utgilver Winterbladet, och hvilken ensamt sökt denna plats. En insändare i Sv. Biet kommer i dag, så att säga, med anden i halsen och ber, för alla helgons skull, att Utskottet måtte akta sig för denne man, som är utgifvare af Winterbladet och deri pmed den mest frenetiska galla och illskax yttrat sig om Adeln och Presteståndet, och som icke ens kan komma under omröstning till sekreterareplatsen i ett utskott, emedan dertill erfordras ;emte grundliga insigter embetemannaduglighet, förmåga att uppsätta betänkanden, etc. och särskilt i Konstitutionsutskotet att ega juridisk bildning och erfarenhet, hvartill Biet slutligen lägger, att herr Theoreli sedan flera år befinner sig i cessionstil!stånd och att borgenärerna icke fitt ett runslycke utdelning i hans konkurs. ,Att vilja nödsa Adelns och Presteståndets ledamö:er i flera månaders tid vara under samma tak och arbeta tillsamman med herr Theorell, finner Biet således omöjligt att ursäkta, och menar, att ett motstycke till detta försök ej finnes i Sveriges häfder sedan partitidenn. Jämren är stor, som man ser, men icke så mycket att undra öfver. Då de, som icke vilja hafva någon reform, det vill säga ingen sådan, som möjligen kan antagas af Borgareoch Bondestånden, nästan uteslutande kommendera den presterligt-adeliga sidan i Utskotten, kan man ej finna besynnerligt att de äfven önska kommendera sekreterareplatserne. Främst måste detta vara dem angeläget i Konstitutionsutskottet, der de ämna koncentrera sin hufvudverksamhet, och isynnerhet böra önska att äga fria händer, så vida det nemligen ligger i deras plan att om möjligt tillintetgöra, icke blott det hvilande representationsförslaget, utan äfven hvarje modifikation deraf, som icke helt och hållet förkastar dess grunder; och i sådant fall kan nog en sekreterare med grundliga insigter och en skarp logik vara dem till mycket besvär. — Finge man bedöma partiet efter förskräckelsen i Sv. Biet, så hade men fullt fog att hos detsamma förutsätta en sådan plan; ty nog känner partiet, att om fråga vore att befordra en representationsförändring, antaglig i Borgareoch Bondestinden, så borde herr Theorell vara ett välkommet biträde och fullkomligt kompetent till sekreterare; Och i sådant fall hade Biet säkert icke mot honom anfört en hop binder, som allsicke existera. För det första har Hr Theorell dokumenterat tillräcklig embetsmannaskicklighet sisom tjenstsörande både inom Konnngens kansli och inom ett af rikets koliegier, och för det andra kunde man väl tryggt förtro uppsättandet af K. U:s betänkanden åt en af de för sakkunskap och klarhet utmärktaste penror landet eger. Vidare hafver sig med den juridiska bildningen så, att den är af underordnad vigt; just inom Konstitutionsutskottet, der statsmannabildning, kunskap om landet, ställningar och förhållandenv, intager främsta rummet — också, ifall frågan är om juridiska examen, så har man redan ett prejudikat deri, att Kanslirådet Valerius varit K U:s sekreterare, utan att ban tagit juridiska examen. Hvad slutigen He Theorells cession anzår, så har den intet sammanhang med ämnet i fråga, och hade, com srannlagenheten rådfrågats, så mycket mindre bordt nämnas, som det sannolikt är insändaren bekant, både att denna cessions afslutande beror af en lång och vederbörligen invecklad arfstvist och äfven att aÄn utdelning deri skett. Dessutom bar man äfven härutinnan ett prejudikat deruti, att en person fungerat såsom sekreterare i utskott till och med under tiden mellan cessionsansökningen och proklamadagen. Det finns således intet hinder för C. U:: adelsmän och prester, att några månader vara under ,samma tak med, Hr Theorell, om icke deri, art hen i afseende på representationsrågan tillhör dem, som önska alt man måtte bygga fokombuJen ett nytt hus med eti tak, derunder alla kunde sämjas. OM DE SKANDINAVISKE NATURFORSKAR