Aftonbladet – 29 juli 1844, sida 1

mea baronen, som belst sett att ban denna gång ;cke träffst doltren, vände sig genast till fadren och framställde till honom sitträrende. — För . det tåfvobref ni önskar att upprätta, erfordras ett par vittrens underskrift och notarialbetyg, sade parlamentsadvoåaten. Jag skall uppsätta gåfvobrefvet och min vän, notarien Fr Bernard kan lemna intyget å tjenstens vägnar. — År det görligt att i afton kunna erhålla en kopia af handlingen, frågade Hektor. — all det är så brådtom, skall min dotter få ta ihop dermed. Sjelf är jag sysselsatt med en wvigtig inlaga till parlamentet, hvilken icke tål uppskof. . — Jsg önskade verklige rätt mycket att i dag, som jag nämnt, erhålla en afskrift af bandlingep. — Var då god och vänd er till min doiter. Saken möter icke några svårigheter, ifall den esendom ni vill giva bort kan betraktas såsom Ti från anspråk af anror man. Biron de Merseboult hade heldre afgjort saken med He T;scot, och det generade honum att derom sfhsndla med ett fruntimmer, och helst med Aurora. MH.n kunde likväl icke undvika det nu och vände sig derföre till advokatens dotter. Aurora var i dag skönare än den förlidne dasen, eller bennes ansigte hade den lyckliga eger.kapen att bli vackrare ju mer man såg derpå. )ivanpå sitt eter bruket pulrade och i höga ockar uppfriserade hår, bar hon en spetsmössa i orm af en krans. Den mörkgröna, med spetsar ch falbolaner garnerade sidenklädningen var djupt irringad öfver skuldror och bröst. Om halsen jar hon en balsduk, emedan det var kyligt i ummet och Aurora des:utom icke rätt kunde