Aftonbladet – 26 juli 1844, sida 1

ee Aaenasnsyeaeenmrewnrnasa Fadren lemnade henne för att taga emot bart I Inessan. Aurora tog brefvet nr kuvertet, genomögnad -Idet; derefter läste hon för andra gången och me större lugn. Andtligen gömde bon det i sin fick Joch gick derefter till dörren för att lyssna lite Jtill samtalet mellan baronessan Mårehoult oci hennes fader. Det rörde samma fråga, hvaron baroaen föregåenda dagen hade talt med henne och hr Tissot instämde fullkomligt i det utlå tande hans dotter afgifvit. — Att döma efter hennes röst tänkte Aurora måste hon vara ett mycket mildt och godt frun timmer baronesaan; hon har ingenting högdrage i silt sätt att uttrycka sig, men deremot någonting behagligt som inger förtroende. Jag undrar om hon bär några spår af den sällsynta skönhet som utmärker hennes son. Baronessan frågade derpå advokaten hvad han tänkte om lawska banken, hvari hon bade en stor del af sin egendom insatt, och hr Tissot iakttog tilifället, att vidlyftigt utveckla alla sina skäl till fruktan. oo Det är vådlgt att yttra sina tankar om en anstalt, som är grundad på den allmänna krediten, sade han, och som beskyddas af landets regent, hertigen af Orleans, tillade han med atsigt. Men jag är förpligtad att siga den sanningen, som begär mitt råd och jag räknar på er diskretion, min fru. — Hvad är då att göra, om man redan öfverlemnat hela sitt redbara kepital i händerna på den, som ett helt år burit titel af generalkontrollör? frågade fru Mårehoult. 7 Antingen parlamentet icke låter förmå sig. ; sa TR