Pr Till H. M. Konungen: a Stormäktigste Allernådigste Konubg! l Att för Eders Kongl. Möj:t nedlägga BorgareStåndets undersåtliga vördnad och lyckönskan hafva Ståndets ledamöter sig infunnit, uppmanade dertiil ej mindre af grundl!agsbydet, än af egen inre kallelse att nalkas en älskad och vördad Kosung. Då för icke längesedan alla Konungars Konung bebagade från det förgängliga till det oförgängliga lit vet kalla Sveriges åldrige Monark, Eders Kongi. Maj:ts Herr Fader, Konung Carl XIV Johan, deiade Svenska folket den djupa sorg och saknad, som träffat Eders Kongl. Maj:t, hvars egenskaper såsom Son nationen känt och värderat, innan den kommit i tillfälle, att vörsa Eders Kongl. Maj:ts dygder, såsom Regent. Borgare-Ståndet, som vet att göra rättvisa åt de ovanliga egenskaper, som prydt den bortgångne Konungen och ensamt beredt honom vägen till tvenne throner, anser ock för sin pligt, att vid denna första helsningsuppvektning betyga sitt deltagazde i den saknad, som vid den sorgliga bäcdelsen hårdt träfade och ännu hyvilar tungt öfver Eders Kongl. Moj:ts hjerta, och Borgare-Ståndet skall säkert aldrig upphöra att vörda Carl XIV Johans minne för det arf, Han lemnat oss genom sin Son och efterträdare, Oscar den i:ste, som redan under sin korta regering, genom handlingar i högsionad fosterisndsk anda, gilvit sitt folk så många anledningar till glada förhoppningar för framtiden. Den Konung, som till sitt valspråk antagit Rätt och Sanning, och som, uppfaltande den djupa betydelsen af dessa grundlagens ord, vet, att, med blicken fästad endast på allmänt väl, gifva vigt åt deras innehåll; den Konung, säga vi, höfves ett nordiskt allvarligt folk, som alltid visat sig älska rätt och sanning, blifver kär för detsamma och uppreser sig i dess bjertan en tbron så fast, som bergen i dess land, och det namn, han lagt till Sveriges BORGARESTÅNDETS UPPVÅKTNINGSTAL..