ARRESTERINGSORDERN. AF ROBERT HALLER. I. — Ken jag få tala med herr parlamentsadvokaten Tissot? frågade baron Meårehoult i det han inträdde i tamburen som ledde till juristens skrifkammare. — Han är sysselsatt på höte!l de Ville; men hans dotter tar emot dem som under tiden söka hennes fader, svarade tjenaren. — Men, min vän, jag vill inte göra någon familjvisit hos herr Tissot, utan jag önskade. tala med honom om en rättegång. — Just derföre kan ni vända er till mamsell; hon är fullkomligen underrättad om hennes faders rättegångssaker, och kan lemna alla de underrättelser herr baron önskar. — Det var besynnerligt, tänkte baronen, att en flicka befattar sig med processer; men hon är förmodfigen långt öfver den tid, då hon sjelf såsom part uppträdde i någon kärleksaffir. Hvad jag hade att meddela fadren, kan jag i sjelfva verket lika väl säga dottren. Han uppdrog derföre åt betjenten att anmäla sig hos fröken. — Det behöfs icke, svarade betjenten; mamsell Aurora är i byråen och tar emot sin faders klienter. Vså god och stig in. Ebir: berr de Meårehoult liofvade sig föga af en Aurora bakom rättegångshandlingar, så var han likväl för ung och förnäm seigneur af regentskapets glada tid, mellan den XIV och XV Ludvig, att icke kasta en blick på sin hvita halsduk, hvars med spetsar garnerade snibbar lågo i kors öfver bröstet, sitt värjgehäng, öfver den guld