Aftonbladet – 19 juli 1844, sida 1

0 0 fruntimmer önska oss ju alltid någon sysselsättning af mera vigt. Skola då männerna förvisa oss uteslutande till spinnrocken och barnkammaren? Den förnäma verlden har sina salonger, och damerna der skola oftare och allvarsammare befatta sig med statssaker, än det är nyttigt för sjelfva staten. Så säger åtminstone min far. Derföre har jag förskaffat mig en verkningskrets, i det jag går herr Tissot tillhanda och för honom ersätter ett yngre juridiskt biträde, hvaraf han e!jest, i anseende till sina vidsträckta kommissioner, ovilkorligen vore i behof. Den ledighet, hvarmed Aurora talade detta och hennes från pretentioner och fåfänga fria väsende, hade något ovanligt intagande. Baronen beundrade flickan och gjorde intet bemödande, för att dölja det intryck, hon verkade på honom. Han trodde sig också icke kunna bättre besvara hennes öppenhet, än genom att meddela henne sin rättegång. Han började derföre på nytt sitt föredrag, och fröken kom honom till hjelp medelst skickliga mellanfrågor, hvilka icke allenast vittnade om en säker kunskap i allmänna lagfarenheten, utan äfven en ovanlig erfarenhet i rättegångsordningen. Eter en fjerdedels timma hade baronen gifvit sin älskvärda sakförare en klar och fullständig redogörelse, så väl för sina anspråk, som de rättsgrunder, hvarpå han grundade dem, och den bevisning han kunde åstadkomma. Sedan han slutat, satt Aurora en stund och hegrundade saken. -— Jag vet icke, sade hon derefter, om 128 bör gå min faders omdöme i förväg, eller öfverhufvud påtvinga er en flickas mening, som haft så svårt att vinna något förtroende hos er.