Aftonbladet – 19 juli 1844, sida 1

stickade rocken ned till rosetterna på skorna, för att öfvertyga sig att hans yttre var nog sirligt, för att -kunna utbärda ett qvinnligt ögas granskning. Derefter inträdde han genom dörren, som öppnades af betjenten. Han dröjde icke länge på tröskeln, utan steg fram till skrifbordet, der en dam satt, som vände honom ryggen. Hon märkte likväl straxt en fremmandes ankomst och bortlade pennan. Om böjningen af hennes nacke icke utmärkte någonting föråldradt eller misshagligt, så visade nu hennes ansigte, fizur och hållning en skönhet och ett jungfruligt behag, som öfverraskade till och med en adelsman, för hvilken den mest lysande cirkel! i Paris stått öppen. : — Då ingen underrättat er om mitt namn, mademoiselie, sade baronen, så får jag äran att sjelf presentera mig. Sedan detta skett och den unga flickan bjudit honom en sto!, fortfor herr Merehoulilt: — Det ör en rättegång med kronan som föranledt mig att söka er berr far. Men om ni också skulle vara böjd att afhöra en redogörelse för saken, så förbjuder mig Jikväl er älskvärdhet att besvära er med så ointressant ämne; ty den hulda varelse, hvars bekantskap min lycka tillåtit mig att i dag göra, är icke ämnad att höra ut vecklingen af några andra rättsanspråk, än dem som röra bjertats affärer. — Ni irrar er, herr baron, svarade damen. Jag är van att på detta ställe icke höra något annat än hvad min faders klienter hafva att andraga, och ber er, att i mig icke se någon annan än advokaten Tissots erfarne och med förtroende behandlade sekreterare.