Aftonbladet – 18 juli 1844, sida 3

doktorn och kyrkoherden m. m. En hop menniskor äro församlade på kyrkogården, några stå på gärdenpa vid vägen; på vägen hålla vagnar med berrar och damer uti. Hvad kan här stå på? Låtom oss lyssna till de två bondgummorna: Var du icke böen me på brölloppet ?, Tytger du de? Å, om ja än va böen, tror du ja skulle ville. Den der som vatt i Long (Lund) flere ugor (veckor). -Man kan väl vede att Märthe icke ä så ärlig af sej.n Sier du de? Jo jo men, du sier nåed. Men sel Nå! — så! — Sådent gement köpstetöj (berrskapstyg). De köre ner: en fattig syngerske, sådene förvedne, inpertinage menniskor, de ä! De konge lade oss vare, vi se icke på deres bröllopper. — Ja, du sier så me. Stackers Pehr Trulsen, som va så förvilled att ta en songen en. Han konge tatt din Sisse i ställed — -eiler ja vill ej sie min Kistne; men nock konge de vatt goe te en. — Men se nu kommer brudstassen., : Vi skola snart förlora gummorna i trängseln, de hafva ju också sagt oss nog. Vi vilja sjelfve se, ej på klarienettblåsarne, trumpetarne, och pukslagarne, hvilka komma före i vägen; vi vilja blott se bruden. Vi se åter Märtha, åtföljd af unga flickor, barhufvade, med lavendelgrenar i händerna, brudnäbben — (brudtärnorna). Denna brud har ej, som annars brukas på slätten, silfverkedjor virade kring bufvudet, utan krans och krona; men många silfverkedjor äro virade kring dess axlar och bröst. Hennes yttersta ;och kortaste kjol är svart, kantad med svarta sidensarsband; derunder ser mån en annan mörkblå, sedan en ljusblå, och sedan åter en kjol, den är grön, enligt bruket. — Låtom oss efter musikens taxt så med in i kyrkan. I kyrkodörren förändras den muntra marschen till en -psalmmelodi, och akompagneras af menniskoröster, under det brudparet gå upp till altaret, der kyrkoherden väntar dem i sin mess-skrud.. Tvenne biudtärnor stanna, en utanför brudens, en vid brudgummens stol. Öfver dessa stolar hänga, i buxbomsbågar hvita Papper med hvarderas nåmn.