Aftonbladet – 17 juli 1844, sida 1

en gammal gubbe med hvita lockar och ser myc set godsinnad ut, men är ej rätt omtyckt, de l:ör de förändrirger, som företagas i kyrkoväsende hvilka han ej rår för, dels säger man att han ä snål. Hans Nilsson tyckes hafva angeläget att ta! med pastorn om; men han ser likväl ikring si och isynnerhet med välbehag på den der stor rätt hygsliga enkemannen Pehr Trulsson, som skän ker hans dotter en blomsterbukett. Pastorn blir bjuden till middag af Hans Nilsson De vandra, efterföljde af Märtha, vägen fram me! lan sädesfälten till åboens hemman. Då de kom ma tiil dea till gården ledande röda porten, hvar på en uggla är uppspikad ), ber Hans sin dotte gå förut in, och vänder sig till: pastorn, hvilke: missnöjd stannat, emedan han längtade se skor stenens profetia uppylltd. Vill iske pastorn ta i meo alvare om tösen fråge henue hvarför hon e så sorgsen af sej nt för tien. Hon åråer måwear, me åså kan täntke. Förståss, förståss jag det skall, kära Hans,, sade pastorn och begaf sig in med Hans Nilsson. Att pastora fick sin önskan uppfylld för er hungrig mace, derom tvifiar ingen, som varit ho: de rika slätiboarne. Att pastorn förpligade sig väl, år mindro att tvifla öfver. Betänk: pastor Rick hade tidigt gift sig och var änznu bloit komminister hos kyrkoherden i R:s och V:s församlnger: måste nöja sig med det lilla denne ville giva honom af sin stora lön, för det han slepp arbeta. Han kunde således ej ha råd lefva så godt hemma; dertill kommer, att gubben var i dag fastande, Siutligen blir dock nu gubben mätt på skinkan och bruna bönorna, risarynsvällingen och fliskpacsakan, och bor sedan Mäiriha följa sig in i soramarslugan. Sedan pastorn satt sig i ex stor karmstol, väl till pass för den, som så profiterat af kraftiga ) Ej allestädes får ugglan denna hedersplats, men i Skåne är det vanligt,