Aftonbladet – 16 juli 1844, sida 1

koastmessigt samlat de glesa hårstråden öfver der kala bjessan. . Kneppt hade den 56-åriga gamla ungkarlen gjor sin introduktion, förrän man åter xarsnade et par schäsar i tåget. Åter måste herre och fru ut. Den första schäsen irnehöll en lång, skånglig och krokryggig gamwmal man, församlingens kyr: koherde, f. d. collesa schole, och ett groft :jock! fruntimmer, fru kyrkohberdskan. Den andra schäsen åter innehöll tvenne unga damer irutiga sommartygshattar, och midt emellan dessa — eller måhända på hvarderas knä, det vete vi ej så noga — satt en ung man med guldbroderad lyra U mössen; dessa voro herr kyrkoherdens mamseller, döttrar och herr son, liber studiosus via bo akademie, som det den tiden hette. Sist i en så kallad bondschäs — ett mycket fatalt Iokomtiv — kom ändiligen adjunkten vid sidan a församlingens kyrkovärd. Vi vilja icke taga läsarens tålamod i allt för stort anspråk genom en fortgående redogörelse ör alla de schäsar, som anlände. Vare det endas noga sagdt, alt icke en enda af socknens herrcka. per försummat att hörsamma en så Ovanig inbjudning, som den till Rasks, och att bland de storståtliga herrskaperna äfven några gråa bondkoltsr och randiga yllekjorilar varsnades, Rask bade nemligen, efter en liten skärmytsling med sin gumma, som tyckte att det icke passade, 1åtit inbjuda samtlige Tewola-innevånarne, för hvilke han fattat en synnerlig förkärlex, alltsedan händelsen med Muuri Jussi. Sällskapet var nu samladi till ett antal af 30 personer, barnen oräknade. De äldre herrarne sutto nere i löfsaln i den lilla kryddgårdstäppar