Aftonbladet – 12 juli 1844, sida 3

vild LIV MER SE MS Ob) 0 MMA ligt förstånd mellan de deltagande personerna egt rum. :Dein dairvoyante personen är en ung man vid namn Alexis, som anländt från Frankrike, under vård af en Fransysk magnetisör vid vamn Marcelet. En mycket 2ktad läkare, d:r Elliotson, har låtit dem i en talrik samlings närvaro anställa ett försök hemma hos honom, och dervid yttrat att han icke ville taga på sig någon bestämd ansvarighet för d:r Marcelet, men imedlerlid kände honom såsom en man af respektabel karakter. Sedan Alexis blifvit försatt i den magnetiska sömnen, förbundos hans ögon på det viset, att en stor ulltapp först lades öfver hvardera ögat, och derefter öfverbundos dessa med tvenne linnedukar öfver hvarändra. En stund dereiter, och under det patienten var, såsom man ota förut sett med magnetiskt sofvande, så känslolös i musklerna, att nålar kunde stickas in i det tjocka af armen, utan att Hand ryckte på sig, satte man honom vidett bord att spela ecart med en annan, hvarvid han ej allenast spelade med. största redighet och vann alla spelen utom ett, utan äfven kunde säga, hvilka kort motspelaren hade på hand, fastän man ställde upp en stor foliant på bordei mellan dem båda. Derefter tog en af de närvarande fram en bok ur bokhyllan och lade den på bordet, samt en handduk deröfver, men det oaktadt läste han redigt sidans innehåll. Slutligen höll man en bok med plancher baxom ryggen på honom, dervid han redogjorde för fizurerna i hvilken panch man ville slå upp. Redaktören af The Times, som sjelf varit tillstådes, försäkrar att ögonen varit så väl förbundna, att han omöjligen kunnat se det ringaste ned under bindeln. En af de närvarande hade en gång utropat, att han nu hade upptäckt huru det gick till, nemligen att den magnetiserade såg genom näsborrarpa, hvilket hade uppväckt en allmän munterhet. Utan tvifvel kommer man att få höra mera om Hrr Alexis och Marcelet, i fall de fortsätta; men det ifrågavarande experimentet är imedlertid egnadt att reta nyfikenheten. — DEN ENGELSKE POETEN THOMAS CAMPBELL. NEKERoLoG. Thomas. Campbell, en at vår tids utmärktaste skalder och författare, har nyligen aflidit. Han var född d. 7 Sept. 1777 i Glasgow. Han utvecklade så tidigt sina ovaniiga natursgåfvor, att han redan i sitt tolfte år kunde bevista universitetet i sin födelsestad, der han förvärfvade sig många utmärkelser. — Han. öfvade sig tidigt i öfversättningar från grekiska författare och förvärfvade sig mångaldiga kunskaper, utan ait specielt siå sig på någon viss vetenskap. Erfter sjuårigt vistande vid universitetet begaf han sig till Edinburg och slöt sig till kretsen a dervarande skalder och dlitteratörer. Dels här, dels ander sitt vistande såsom lärare hos en familj på kusten af ön Mull, fallbordade han sin dikt The pleaIsures of hope, hvilken lade grunden till haos rykte i England, förskaffade honom tillträde till de utmärktaste och mest bildade kretsar i huvudstaden, och der han snart gällde för ett af de mest lysande snillen, som brittiska poesien egde i början af detta sekel Elegansen och värman i hans stil, de frisinta idtsrna, ädelheten i hans känsla för frihet och humanitet gjorde honom till en stor kämpe för den liberala saken i en tid då politisk frisinthet var ännu ovanligare, än i våra dagar. Efter hvarandra skref har vu Gertrude of Wyomingn, hvilken de bästa critic föredrogo framför hans Pleasures of hope; Theodoric, en samliog af lyriska dikter, och till slut The pil grim of Glencoen. De lyriska dikterna tillhöra de bästa som engelska språket har att uppvisa af detta slag. Utom en antologi ur brittiska skalderna, ifrår Chaucer intill Anstey, med biografiska och kritiska änI märkningar, som i Eogland blifvit ett slags modell utgaf Campbell! äfven flere arbeten på prosa, deribland Life of M:rs Siddons (den berömda skådespelerskan) Life of Petrarch, Annals of Great Britain from the accession of George II to the peace of Amiens (3 vol. 4808) och under de sednare åren en resebeskrifoing öfver Algier (leltres from Algier) samt til slut Fredric den stores biografi. r 4821 utgaf han tidskriften New Montly Magazine, hvilken under hans Jedning blef en af de-utmärktaste engelska tidskrifter. r 18314 började han en annao ny månadsskrift The Metropolitan Magazinep. Äfven till andra tidningar lemnade han talrika uppsatser. Campbell njöt en årlig pension af staten på 300-P. St. och huru mycket man också i England klagat öfver dylika pensioner, blef likväl denna aldrig tadlad. Den för honom mest kärkomna ärebetygelse var hans val till rektor vid universitetet, af studenterha i hans födelsestad. — Under de sednare åren gjorde han några resor för sin helsa, till Tyskland och Boulogne; efter denna sednare resa tycktes han väl hafva hemtat sig något, men detta var endast skenbart. Han afled den 15 sist. Juni. — Campbell var kort till vexten. I sin uogdom gällde han för utmärkt vacker. — ÅLLT SKAPADT ÄR NYTTIGT TILL NÅGOT. Sparfven, en af de allmännast förekommande fåglar, beskylles också mest för att endast vara till skada, ty man har i Frankrike uträknat, att en sparf äter 4!,, kappe spanmål om året, att 10 millioner sparfvar finInes i Frankrike, hvilka på ett år uppäta 420,000 tunnor säd, värda 4,500,000 R:dr B:ko, ochatt. således bvarje sparf kostar Frankrike omkring 22 sk.: h:ko em året. Men man har också uträknat, att han, till ersättning derför, uppäter 3,360 skadliga insekter i veckan, i följd hvaraf man kommer i tvifvel, huruvida han är nyttig eller skadlig. Ett välbekant förhållande synes imedlertid tala till hans fördel: i Pfalz, der. jordbrukarne mycket beklagade öfver de förödelser, sparfyarne anställde, satte man ewt pris på deras hufvuden.. Men innan kort förstörde insekterna så mycket mer säd, att man måste utsätta premier för införandet af de fåglar, hvilka man förut hade ansett såsom fiender. HANDELS-UNDERRÄTTELSER: Vexelkurser : noterade å STOCKHOLMS Börs Fredagen den 42 Juli: a nn AD AA ANM Lu