Aftonbladet – 11 juli 1844, sida 1

— — —— — 21 VME0111011— SSR Fremlingen: Jo, jag handlar med kapina.) Paus. Värdinnan: Jag tror det är bårdt väder i afton Fremlingen: Hiårdt väder är det i afton, Värdinnan: Hvart gäller resan? Fremlingen: Till okända trakter. : Värdinnan: Ämnar den fremmande fara lång i afton? Fremlingen: Kanske nar till moderkyrkan. Psus. Fremlingen: Jag Har ett angeläget ärende at uträtta nere hos befallningsman vid moderkyrkan och jag får väl lof att knalla mig dit än i afton men som jag tyckte, att både hästen och jag kun de behöfva liten hvil2, vek jag in bär på en stunc Värdinnan: Gerna för mig. Karlärne äro ut li tjärskogen, men de komma väl snart hem, me nar jag, ty klockan går redan på 7. Åter uppstod en paus, under hvilken fremlin gen tycktes djupt begrunda något; slutligen vid Itog han: Hör ni, värdinna, mig faller något ip. Ja kommer nu från Wasa, der jag upphandlat hvar jehanda varor, hvilka jag åter säljer hemma oci i fremmande socknar med liten vinst. Ser ni nu är den der kramkistan förfasligt tung och hä sten min är i det närmaste trött, ty vi hafv: färdats öfver Oplogade vägar hela dagen igenom och så faller mig just nu i sinnet: hvartill tjena det att du släpar kistan ner med dig till moder kyrkan, då du ändå i morgon skall fara väger här fram på en fjerndel när, som jag tror; oci dessutom kan man icke vara säker för onda men niskor, som sent på aftonen lätt kunna plundr: en stackars resande. Dorföre tänkte jag fråga er om ni icke ville tillåta mig att lyfta in kistar bär i er stuga, så vet jag hon är i godt förvar tills i morgon, då jag kommer tillbaka; ty jag känner nog Tewola Tuppu,) jag. ) Hvarjehanda kram. ) Förfinskning af namnet Thomas.