da lorsamliingarna ULVAl MUVIRUIITIolaMe, MR inkomma med förslag till en reform i det nuvarande otjenliga sättet, både för gatuläggningens verkställande och för fördelningen af underhållet, ger oss anlednivg, att här meddela den öfverläggning, som d. 47 sistl. Maj hölls i detta ämne af husägarne uppå rådhuset, såsom lemnande flera upplysningar i frågan: Herr t. f. öfverståtbållaren framställde alternatifi Zöljande frågor: a) Anse stadens busoch tomtägare sig kunna, utan en närmare utredning, med Ja eller Nej besvara, huruvida omsorgen, vid anläggning och underhåll af gatorna i hufvudstaden, må till en serskild administration öfverlemnas, och huruvida vissa afgifter må bestämmas, som böra af de gatuläggningsskyldige för ändamålet betalas? och b) Anse stadens husoch tomtägare deputerade böra väljas, för att inkomma med motiveradt betänkande till en närmare utredning af ämnet, innan hufvudfrågan til afgörande företeges? Hr kryddkramhandlanden Weber uppläste följande anförande: pVigten af det ärende, som utgör föremålet för Stockholms husoch tomtäigares sammanträde bär, fordrar ett slutligt och bestämdt afgörande; den besynnerliga utgång behandlingen deraf år 4838 lemnade, ledde till intet resultat; det vore väl, om sedan dess 6 ärs mogningstid kunde åt alla hafva beredt en behaglig frukt; men redan den näst föregående öfverläggningen i detta ämne vittnade genom några skriftliga anföranden, att man önskar blott framhålla denna frukts bitterhet, eller med andra ord., man vill hindra sakens framgånsz genom föregifvanden om enskildas uppoffring, utpekande af den enes fördel framför den andra, och i allmänhet genom ruskandet på tyngden af ett tryckande onus. Under desse förhållanden tål saken äfven ses från en annan sida, och utan att jag vågar tilltro mig någon större insigt, för att kunna rigta det synrör, som en : gång blifvit stäldt åt ett visst -håll, eller förmåga att rubba envist fattade föresatser, så tror jag dock att saken, sedd med andra ögon än de nyssnämnde, kan förete ganska många fördelar för Stockholms husoch tomtägare, derföre att få framställa skälen för min åsigt. Det förslag, som 1838 underställdes husoch tomtägares då utsedde deputerades pröfning, afsåg gatuläggningsbestyrets ordnande under en: serskild administration, mot. årliga. bidrag af fastighetsägare, och efter granskningen af alla de uppgifter och kalkyler, som åtföljde detta förslag, stannade deputerade i det beslut, att i berörde hänseende antaga detsamma, men hvad som alltså beslöts, kullkastades genast derpå genom sättet för verkställigheten, eller derigeoom att man ville göra en del af detta husägares onus till en hästoch kapitationsafgift — hvilket, såsom lätt inses, blef overkställbart, hvartill kom att detta onus, ensamt utgående af husägare, gjordes temligen afskräckande genom sjelfva -taxationens belopp af till oeh med 20 per mille af fastighetsvärdet. Att fördelningen af allmänna servituters utgörande bör vara rättvis och lika betungande, samt noga afvägd mot skyldigheten att bära dem, är en oeftergiflig sanning; men icke dess mindre händer, att bördan blir tryckande för mången, och att hvad som för ett samhälle är: nödigt och leder till allas gagn, ofta för sakens framgång är förenadt med eftergiften af den strängaste rättvisa; sjelfva bevillningstaxeringen är derpå ett bevis, ty då arbetaren kan taxeras, är detta i samma mån icke möjligt med kapitalisten, hvars rörliga förmögenhet icke är synlig. Med det föregående har jag önskat antyda, att när samhällsangelägenheter fordra allmänna bidrag, är det gemensamheten i anordningen deraf, som måste qväfva den enskilda egennyttan och bereda det allmänt nyttiga framgång, hvarvid man dock alltid äger att tillse, det medlen svara emot ändamälet och riktigt användas dertill. Det förhållande i afseende på gatuläggningen, som inträdt sedan 2838, torde dessutom underhålla, ja, fullkomligt befordra ordnandet deraf, på sätt föreslaget är, och kraftigast verkar härtill brandkontorets, enligt brandreglementet gjorda ,erbjudande, att dertill bidraga med en viss kontingent, som jag vill antaga kommer att utgöra .....-10000. Drätselkommissionen lär, enligt dess stat, årligen anslagit till gatuläggning ..-.-8,000. Och för stadens och kronans hus böra kunna påräknas ett bidrag af minst . ...-. 4,000. Säger Bko Rdr . . 49,000. Om nu, enligt de kalkyler, som 4838 uppgjordes, det anses nödigt att 7000 qvadratfamnar årligen omoch nyläggas, så gör detta, enligt det pris, bvartill gatuläggningen numera verkställts, eller 2 Rdr per qvadratfamn, en summa af ...... 14,000. För trummor till vattenafledning . . . .1,000. För grusning, der stensättning ej verkställes 4,050. För reparationer .:..s..ss.s 00 ee 3,000. Administrationskostnader och oförutsedda behof 2,000. Tillsammans Bko Rdr . . 24,000. Alltså en brist af 5000 Rdr, som af husoch tomt: ägare skulle uttaxeras, och som, vid antagande af ett taxeringsvärde af: endast 35 willioner, skullejutgöra 7 sk. per mille, eller för en fastighet, taxerad.till 20,000 Rdr, 2 Rår 4 sk. per anno, vidare mer eller mindre, allt efter fastighetsvärdet. Denna gatutaxation blir ytterligare jemkningar, till högre eller lägre bestämmelser, underkastad iden mån fastigheterne icke äro brandförsäkrade. Den betydliga nedsättning af ifrågavarande ,onus,, emot hvad.som förut varit kalkyleradt, torde, alltså icke komma att af tomtoch husägare avses mer, betungande -än gatuläggningsskyldigheten nu är, men osåtskillige: obehag och omsorger derigenom undanrödjas. : De kalkyler, jag här haft äran framställa, äro visserligen endast approximativa, men likväl så beräknade, att husoch tomtägare icke kunna eller böra blifva högre, utan sannolikt lägre taxerade för sina gatudelar, isynnerhet om . denna angelägenhet ställes under brandvaktsadministration, hvarigenom den här upptagna administrationskostnaden bör blifva betydligt mindre, helst göromålen egentligen blefve, att en gång om året bestämma trakterna för gatuläggningen, samt uppoch afföra kostnaderna derför, hvartill ingen serdeles tillökning i detta verks tjenstepersonal erfordras. För att icke blifva för vidlyftig, förbigår jag här dat raglamantaristka af natnlägoningcfärdacat narh ha