Aftonbladet – 4 juli 1844, sida 1

BEE TT EDER RTTEEL NP RA VSK SG areor TT —-ban tränga sig lingre fram genom buskarna; ännu hade det icke fallit honom in att lyssna; men plötsligen varseblef han genom en öppning mellan grenarna Constance sittande i Riancourvs knä. Begge vände ryggen åt honom, Constance hade slingrat begge armarna omkring förföraren, hans hufvud hvilade vid hennes barm. Raymond stadaade. Hvarje ytterligare rörelse kunde förråda honom, och sålunda var han tvungen att afh:ra deras samtal. Riancourt upprepade de grunder, med hvilka ban lyckats förleda flickan. Väl dig,, yttrade ban, att du vill lyssna till mina ord. Du erkänner sjelf, att du icke längre har lust att vara sjukvakterska åt en hypochondriskx gubbe. Du ser, att direktionen lemnat dina roller åt Caballucechi, och att den ömkliga, vaakelmodiga publiken skänkt henne sin ynnest, det fians ingen möjligbet att bli af med Ludvig, hvilken, som du pyss erkände, du icke längre kan fördragas; från alla sidor finner du dig, såsom jag redan ofta upp(repat, här instängd inom ovärdiga skrankor, hvaremot jag öppnar verlden. för dig. Jag beror hädanefter helt och hållet a! ditt godtycke. Du vill följa mig, Constance; jag kan ännu icke fatta min lycka! Endast en sådan qviona som du, äri stånd att gå in på den öfverenskommelse, vi slutit med hvarandra. Frihet å begge sidor, tilldess vi känna, att vi ej längre kunna lefva utan hvarandra; då är det ännu tid för det prosaiska äkta förbundet. Ja, jag följer dig, svarade Constance och fäste på honom sina förföriska ögon med ett uttryck af den högsta ömhet: njag säger dig nu fritt och uppriktigt, att jag älskar diZ Till gengåfva för