Aftonbladet – 14 juni 1844, sida 3

,Wistewasser skall anskaffa lika många hvisslare,, anmärkte fadren. bRiancourt anskaffar så många applådörer, vi någonsin vilja, tröstade dottern. Ack,, yttrade Doloroso och suckade djupt, i1et är likväl ett elände, att konsten har en sådan blytyngd fäst vid sig! Någon ren triumf förunnas oss aldrig: — Huru skall jag sedan bära mig åt, att vinna recensenterna ? Riancourt skall betala dem. Conistäneeg, T hvilket förhållande står du til honom? Hans har; penningar., Din bekantskap med honom skadar ditt rykte: Omöjligt I Och, efter vi nu kommit att tala om grefven, — derföre tycker jag alldeles inte om: ditt. förhållande till honom. Min bästa far, låt det vara min sak., Ja, mitt barn, du har din fria vilja; men jag menar väl med: dig. Kunde du bli grefvinna, rik grefvinna, då skulle jag visst inte ba någonting att invända. Mig har konsten visserligen gifvit ära, men föga guld. Har du bevis på hans kärlek? Nu har han Väl åtminstone: förklarat sig! Ännu iekely Nå, i sådant fall skall jag begära en förklaring af honom. Jag vill höppas, att han har redliga afsigter. Åt Dolorosos dotter är ingen furste för god. Min far, blanda er icke i mina angeligenheter! Ännu tänker jag icke på något giftermål. Det klappade; Constance ropade: stig in! och Raymond med Ludvig inträdde i rummet. Constance rodnade synbarligen. Med mycken förbindlighet yttrade Raymond, att han vore en resande,