mpmnnmonn tBnJnnnwmnAhh rsnsuJn————— MONARKERSEj OCH SJÖOFFICERN. AF A. LA GARDE. En unz sjöofficer, beskyddad af grefve N...e, men som af en serdeles skickelse aldrig varit i Petersburg eller sett kejsaren, skickades med vigtiga depecher till kejsar Alexander, hvilken då befann sig uti Wien. Här, liksom i sin egen hufvudstad, roade sig monarken att gå omkring till fots på gator och alimänna promenader. Klädd uti en enkel officerskappa spa!serade hans majestät just på morgonen helt ensam, då han mötte en af sina sjöofficerare, resklädd, med kurirstöflar, och osäker till hvad sida af kejserliga palatset han borde styra sin kosa. Alexander gick emot honom. — Ni tyckes söka någon, min herre? — Det är sannt, svarade sjömannen. Jag är skickad hitsom kurir och har depecher att afArnsa till kejsaren af Rysssland. Man har. visat sag hit; Nyss anländ, vet jag ej till hvem jag al vända mig att få företräde. Alrxander, som tyckte om den un:a mannens npuar och ärliga väsende, fann det narraktigt nog, als ännu litet behålla siu inloznito. Ni skulle inte träffa kejsaren nu, han är utgången, men jag vet att han kan emotti3a er klockan tu. Samtalet inleddes på den vänligaste och mest obesvärade ton. Czaren frågade officeren om bans slägt, bans bana, hans förhoppningar, och får af honom veta, att han helt ung gått in uti marinen samt aldrig sett hofvet. Efter en och en half timmas spatserande och språkande, vände Alexander sig till sjömannen och sade vänligt: — Min herre, ni kan lemna mig edra depecher, ty jag är Alexander. — Gyckel! svarade den andre skrattande; Ni är visst kejsare, nil — Ja, ryska kejsaren. — Prat! lika mycket som jag är kejsaren China! s — Och hvarföre skulle ni ej vara kejsaren : China? — Åh jal det är sannt, på samma sätt som n är kejsaren i Ryssland. Allt mera road af ett misstag, som började