STOCKHOLM den710 Juni. Dagens utländska poster medförde tidningar från Psris af d. 30, från London af d. 34 Maj, samt från Hamburg af d. 4 dennes. FRANKRIKE. Den 30 Maj begrofs Loffitte. Regeringen hade väntat oroligbeter vid detta tillfälle, och gjort en hel hop ovanliga militöriska anordningar, men allt aflopp lugat, oaktadt 80,000 menniskor afarbetsklassen följde tåget. Kamrarnes session var inställd, emedan största de!en af ledamöterna deltogo i processionen, som dessutom utrjordes a! nationalgardet klädt i uniform, 4,200 studenter, skolungdom, handelskorpsen, m. fl. Ibland andra bade älven alla hans valmän ifrån Rouen infunnit sig. L-ffitte efterlemnar en hop vigtiga papper, och ibland annat en brefvexling med Ludvig Filp som vederbörande gerna vilja icke skola blifva bekantgjorda. I Lyon har d. 28 Mej varit en eldsvåda, hvarvid 50 hus afbrunnit och flera personer omkom mit. I Algerien hafva Fransmännen den 47 M3j vunnit en seger öfver Kabylerna, hvarvid desse förlorat 3 till 400 man, och Fransmännen blott 40 döde och 60 blesserade. Redan förut hade de tagit exbeyen Akmeds hela Smalah; vid hvilket tillfålla Beyen -jelf med möda undkom. Några af bans negrinnor, som blifvit fånzna, hafva omtalat, att beyen nyss förut skulle hafva låtit bugga hufvudet af två Fransmän, som fallit i hans våld. Debatten i franska deputerade kammaren anpgående supplementarkrediten har gifvit tillfille alt åter frambålla ministerens förhållande, och isynnerhet har den yttre politiken blifvit föremål för högst intressanta debatter i flera dagar, hvarvid flera märkvärdiga bevis blifvit framdragna på hr Guizots eftergifvenhet för England, så väl i fråga om södra delen af Nya Zeelands besättande af Fransmännen, som äfven i striden emellan Buenoz3 Ayres och Montevideo, der öfver 18,000 Fransmän lära finnas, samt slutligen nu rörande Otaheiti och China. Vi torde snart återkomma till dessa ämnen. SPANIEN. Den 22 Maj bade drottningarne och infantinnan ankommit till Almanza. De skulie följande daz inträffa i Valenci2, der en lysande emottagninz väntade dem och der de skulle qvarblifva 5 å 6 dagar. De ämnade den 4 Juni ankomma till Barceilona. I och för deras resa, säger en spansk tidning, skall S:t Ferdinands banken hafva lånat regeringen 40 milloner realer, mot depostion a! förbindelser, som man ej begriper huru regeringen kunnat åtkomma. Regeringen har beslutat, att tullinien mot Frankrike icke skall dragas tillbaka till Ebro, utan förblifva der den nu är. PORTUGAL. Emellan ministeren och statsrådet har ea strid uppstått, som hotar den förra med upplösning Utbrottet är isynnerhet en följd af den sistnämnde myndighetens yrkande, att cortes skulle. sammankallas, och ministerens åsigt att dermed skulle uppskjutas till hösten: en åsigt som den gjorde gällande, så att drottningen gillat densamma. Anledningen till uppskofvet lärer varit, att hr Costo Cabrals helsa är så försvagad, att han ej trodde sig kunna så snart uthärda alla de arbeten oct omsorger, som då ifrågakomma. Franska tidningar omtala, att en ministerförändring redan skullevara verkställd och Costa Ca bral bibehållen; men det synes af underrättelse: öfver England, som äro nyare, att detta rykte ä1 ogrundadt, och föga sannolikt, att ännu en sådar förändring ifrågakom mer. STORBRITANNIEN. Queens-bench-dorustolen i Dublin har den 34 Maj aflkunnat sin dom öfver OConnell och dean dre anklagade i dena stora statsprocessen. Danie OConnell har blfvit dömd till 42 månaders fängelse och 2000 L. sterlings böter. Hans son John OConnell, C. G. Duffy, T. M. Ray, D:r Gray, Ri chard Barrett och Steel hafva blifvit dömda til 9 månaders fingelse, och 50 L. sterling böter hvardera. Dessutom är OConnell d. ä. ålagd att sjel ställa en borgen för 3000 L. och tvenne andr: mäns borgen för 2500 L. hvardera, till säkerhe! decför, att han under 7 års tid icke skall stör: friden och luznet. De andre anklagade ställa sam. ma slags borgen, en på 4000 L. och tvenne pi 500 L. hvardera. Med djup rörelse, och unde utgjutande af strida tårar, afkunnade domaren Bur ton utslaget. Då det var uppläst, lutade sig Da niel OConnell öfver bordet, vid hvilket domrarn sutto, och yttrade att rättvisa icie vederfarits ho