Aftonbladet – 5 juni 1844, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: JERNHANDTERINGEN. Under denna :rubrik meddelar sednast ankomns numret af Stora Kopparbergs Läns Tidniog följande utdrag ur ett bref från en i England och Frankrike resande Svensk ; dateredt Paris d. 2 Maj 1844. Jag fortsätter nu denna rapport och öfvergår till våra olyckliga svenska stämplar i allmänhet. Jag tror med dig, att ett hufvudfel ligger uti tackjernstillverkningen, samt framför allt i en vårdslösad rostning; men ej ensamt i dessa: förfarandet i härden, de ofantliga :smältorna, den i följd deraf osäkra, ojemna färskviogen, måste äfven, enligt mitt olärda begrepp, deri hafva sin dryga andel. Jag drar dessa slutsatser från den omständigheten att man i England, med dess dåliga tackjern ock (jemnförda med de svenska, kan man gerna säga) orostade malmer, genom en förbättrad puddlings-process, och tackjernets tillverkning till stänger (?), frambringar en vara, som i mjukhet, täthet öch soundness vida öfverträtfar alla våra svenska jern (utom i body) och hvilken till alla mekanikens och andra behöf, utom till stål, står mycket öfver svenskt jern; t. ex. Lowmoore och andra. Och likväl äro dessa jern tillverkade af Englands dåliga malmer, dess dåliga tackjern, och med dess svafvelhaltiga och orena stenkol. Vi kunna således ej täfla med England uti jern till vanligt bruk, för jernmanufakturer, hvarken i afseende på jernets duglighet eller dess pris. Endast till stålbränning ega vi ännu ett företräde genom naturen af våra malmer och genom våra trädkol. Men äfven i denna väg finna vi till en del redan en vaknande farlig konkurrent i de engelska jernen (nemligen till behofven för vagnsfjeder-stål, hvartill våra ordinära stålstämplar med 24 sk:så 2 rdrsöfverpris användas), hvilka under dessa sednare åren, genom en väl beräknad tillsatts af Mangan, och möjligen äfven af andra saker, hafva bibragts den egenskapen, att kunna förena sig med kolet, och såmedelst, isynnerhet i form af gjutstål, framträda såsom ett ganska dugligt stål, ehuru till finare och starkare behof alltid bristfälligt, såsom saknande body. Gjutstål bar nu så gripit omkring sig, att det utan undantag användes till alla behof. Dylikt stål är alltid sound, och ger inga waisters (kasserade pjeser) hvarken uti filar, sågar eller Knifblad. Men tillverkningen deraf är dyr och kostsam. Hufvudändamålet för den svenska jerntillverkaren måste således blifva, att frambringa en produkt fullkomligen sound (tät, slaggfri), ej allenast såsom jern, ty detta kunna engelsmäonen vida bättre än vi, — men ett jern, hvilket, bibehållande hela dess naturliga förråd af body, förblifver efter bränningen och uträckt såsom stål lika rent, lika homogent, lika sound; — med ett ord ett bränstål, som i allt eger gjutstålets egenskaper. Huruvida detta ligger inom möjlighetens--område, huruvida detta kan ske utan en allt för dryg kostnad, och utan att minska vårt jerns body, är något, som jag ej tilltror mig att bedöma. Men detta är och blir svenska jernets enda frelsning; ty i allt annat finna Vi Ööfverlägsne medtäflare och segrande konkurrenter i andra länder. . Må du nu sjelf bedöma, med hvilken ledsnad jag erfar edra bakvända och fåfånga försök i Sverge, att genom puddling, höga veckoproduktioner, experimenter med varmoch kall-blåst tackjern, hvarpå andra länders vetenskapsmän långt för detta afgifvit bepröfvade svar, söka nedsätta edra tillverkningspriser med nägra rdr per St, liksom skullen j derigenöm kunna mota förlusten af detta årets skeppnings-pris, 13 rdr, och nästa års, möjligen 44 rdr. Garfning af jernet skulle jag anse såsom ett steg, ) hvilket betydligen skulle närma eder till den nödvändiga fullkomligheten; och kunode denna garfning ske ;enom någon ny process, samfidigt med smidet, utan