Aftonbladet – 5 juni 1844, sida 1

men dikterar under tiden en novell; derofvanuppå tar han sin nattrock och skrifver ett epi;ram ; så spatserar han fram och åter, men förattar under tiden en charad och en logogrif; derefter. kastar han sig ned i sin skrifstol och liktar kärlekssånger, stoppar pipan och skrifver en ballad; kort och godt: ban skrifver allt, om allt, öfver allt och för alla, ty han skickar charaden till en redaktör, balladen till en annan, odet till en tredje, sonnetten till en fjerde o. s. Vv. Derefter komma bref som skola skrifvas till öster, vester, söder och norr, och alltid heter det: Jag kan knappt få en enda stund till litterära arbeen; jag vågar ej stjäla ett ögonblick dertill från min dyrbara tid, o. s. v. Nu går magister Snökorn ut. Den verksamhet och mångsidighet, som han utvecklat i sin kammare, är dock ett intet, är blott en liten ting emot den oerhörda, rastlöss och alla föremål omfattande kraft och förmåga som han icke a!lenast bevisar under besök til alla redaktioner, direktioner och öfriga litterär: och konstrika relationer, utan äfvenledes på ga tan, under gående, — alldeles i förbigående. På torget möter ban en redaktör: Ack mi bäste vän: — säger han — jag har en kostelij artikel för eder, icke mycket lång, bara en 8 å A( fortsättningar; Hr N. N. redaktör af ----blade vill hafva den, men ni vet, jag lemnar den beldr till eder officin och edert blad,v 0. s. v. Tio steg längre fram, möter han Hr N. N. re daktör al ----bladet, han omfamnar honon och säger under tiden: Jag gick just nu oc! tänkte på eder, min ädle vän, jag har för ede en kostelig uppsats! En episk dikt i en alldele