Aftonbladet – 5 juni 1844, sida 1

vinner sjelfva djuren. Der äro själfulla scener, mycken affekt, mycken effekt, mycken omvexling. Eder talang, tillsammans med denna text! O det blir (utan att smickra mig) hågot både nytt och förträffligt! 0. s. V. Kmappt har den lyckliggjorda kapellmästaren slitit sig ur hans armar, förrän slumpens skälmaktiga gud förer en berömd aktör i vår magister: väg. vAck, se god dag min bästa vänl — utropar han — Det var förträffligt att vi träffadet så här å propos. Jag har hört att ni ämnar deklamera något på nästa konsert, men är villrådig om hvad, och nu har jag gjort något kostligt. alldeles för ederräkning, en ballad; full af förvånande effekt: Naturens stora paus efter verldens undergång. Der har mni det bästa tillfälle att gifva mästerprof af känsla, själfullhet och lungor! Der finns ställen så sköna, så herrliga, ställen — der jag låter inramlade eldsprutande berg tala, och det uttorkade verldsbafvet törsta efter en enda droppa vatten. O, det måste göra furorel 0. s. V. .Derefter möter han en teaterdirektör och säger: Odmjuka tjenare! Jag har något för min herre! Jag har just i denna vecka, på några lediga stunder, satt öfver några teaterpjeser från franskan, jua — icke just satt öfver (ty jag sätter aldrig öfver), men fritt bearbetat, och icke just det heller men tagit ideerne derifrån, Och jag slår vad om att ni skall tycka oändligen om, både ideerne och sättet på hvilket de äro utförda. Litet längre fram får han se en kompositör. som synnerligen lyckas med visor och mindre sånger. Ack, min bäste vån, — säger vår magister till honom — jag har någonting så små