Aftonbladet – 23 maj 1844, sida 2

———-.Å— HÄ äÄäi mm n—— ——— 2 MM För att nu återkomma till den förtjusande tulpan, hvarom min historia båller på att bandla, så var det visserligen icke någon Semper Augustus, icke heller någon Vice-Rot, icke ens någon Couronne Jaune, men den var ickedesiomindre en tulpan af första ordningen, en tulpan af rang, af förtjenst, i viss mening till och med at utomordentligt inflytande, såsom i det kommande skall klarligen ådagaläggas och bevisas. I. : I ett ansprökslöst hus vid den så kallade Amstel-Gracht eller Amstelkanalen i Amsterdam bodde temligen högt upp i luften en ung spanior vid namn Hernando da Spina. Det var en rätt vacker karl, mörk och brun i synen, med lifliga ögon, ett ståtligt svart skägg, som från öfverläppen utbredde sig öfver hela hakan, och för öfrigt en ganska ridderlig och stolt hållning. Kanske att ban var en aldrig så liten smula för mycket skäggig, men annars skulle han till och med kunnat gå an i våra dagar. Denne don Hernando var, hvad som icke litet skall höja honom i mina sköna läsarinnors ynnest, så till sägandes offiser, ehuru man äfven skulle kunna säga att han icke egentligen mer: var det. Han bade för ett par år sedan som ett slags löjtnant eller anförare för en liten skara sammanrafsade valloner, flamländare, spanjorer och skottar blifvit kommenderad från det spanska Brabant att understödja den famösa öfversten Pla y Vega, hvilken, efter att till en början hafva farit temligen, skändligt fram här och der i de nord-nederländska provinserna, slutligen råka komma i ett ganska betänkligt trångmål. Aflventyret hade slutat så, att både öfversten och hans bjelpare löjtnanten fått på pelsen; den förre lyckades snöpligen rädda sig in på spanska området men don Hernando blef i en skärmytsling svår .årad och gjord af hoiländarne till krigsfånge. Vare lingt från mig att vilja härmed säga, del den unga löjtnanten icke för öfrigt under sin kort: kampanj betett sig ganska tappert; tvertom, don Hernando hade mycken bravur och han var serstildt en utmärkt fäktare, men han hade otu fen, och de der holländska bönde a fen den a