Aftonbladet – 22 maj 1844, sida 3

Muraregesällen Carl Petersson Holmberg, hvilken, såsom öfvertygad att jemte annan mindre förbrytelse bafva med uppsåt föröfvat dråp på eget barn, en flicka om två och ett halft års ålder (se Aftonbladet för den 8 sistl. Februari), af Ingelstads häradsrätt och äfven af Skånska hofrätten blifvit dömd att i en bot mista lifvet genom halshuggning, sökte hos Kongl. Mej:t i underdånighet ändring i hofrättens utslag, med tillika gjord anhållan om målets återförvisning; men Kongl. Moej:t fann skäl icke vara anfördt föranledande till bifall å Holmbergs anhållan om ytterligare ransakning i målet, samt pröfvade med afslag å besvären hofrättens utslag vara lagligen grundadt. Efter föredragning af en af Holmberg i underdånighet gjord nådansökning, har dock Kongl. Maj:t, med afseende å förekomna bevekande omständigheter, af nåd förskonat Holmberg från dödsstraffet, samt tillåtit att han må i stället straffas med 28 dygns fängelse vid vatten och bröd, uppenbar kyrkoplikt samt sex års arbete å fästning. I Aftonbladet för d. 40 förlidne Febr. förekommer en berätte!se om ett dråp, förölvadt å brännmästaren Nils Månsson af d:ängarne Nils Kjerstensson och Ola Olsson i Slagesnväs. AT protokollerna i målet synes, att de tilltalade — hvilka under de sednare åren i sin hembygd varit kända för begifvenbet på dryckenskap och ett öfverdåd som gjort dem allmänt fruktade — efter förtärgnde af starka drycker fattat beslut att begifva sig till Nils Månsson, mot hvilken de en längre tid skulle byst hat och ovilja, för att hos honom förskaffa sig mera bränvin, eller derest han vägrade framlemna sådant, öfverfalla bonom icke allenast derföre, utan äfven för att hämnas någon oförrätt, som de förmente sig af honom förut hafva lidit. Det lyckades dem beklagligen allt för väl att tillfredsställa sitt hämdbegär — Nils Månsson fanns en stund efter deras bortgång död, utsträckt på golfyet i bränneriet, der de tilltalade besökt honom. Listers Häradsrätt och Hofrätten öfver Skåne och Blekinge dömde Nils Kjerstensson och Ola Olsson att halshuggas. Nämnde brottslingar hafva till sin ursäkt föreburit, att den åtalade gerniogen blifvit föröfvad af ungdomsyra — Nils Kjerstensson var 24 år och Ola Olsson 253 år gammal. Kongl. Mej:t har funnit Hofrättens utslag vara lagligen grundadt; mea i anseende till förekomne omständigheter af nåd förskonat Nils Kjerstensson och Ola Olsson från det dem ådömde dödsstraff, och tillåtit att de må umgälla sitt brott, hvardera med 28 dygns fängelse vid vatten och bröd, uppenbar kyrkoplikt samt lifstidsarbete å fästning. I Aftonbladet d. 43 sistlidne Februari är berättadt om drängen Erik Magnus Källgren, hvilken ställt sig i försåt för drängen Peter Persson bakom en buske invid den gångstig Persson hade att vandra, och sådant i uppsåt att först med en gärdsgårdsstör, hvarmed Källgren beväpnat sig, gifva Peter Persson ett så bårdt slag, att han skulle blifva sanslös samt derigenom beröfvad förmågan att igenkänna Källgren under rånets utöfvande ; hvilket uppsåt Källgren också, utan att besinna det allvarsamma straff, som på brottet kunde följa, satt i verkställighet. Peter Persson hade i följd af det erhållna slaget fått ett stort och djupt ärr i pannan, en tand utslagen och två tänder lösbrutna samt efter misshandlingen varit besvärad af blodspottning, svindel och ryggplågor. Ransakningen om detta rån förevar å urtima tiog med Stegeborgs Skärgårds Tingslag. Tingsrätten äfvensom Götha Hofrätt dömde Erik Källgren att genom halshuggning mista lifvet, och Kongl. Mosj:t har funnit Hofrättens utslag vara lagligen grundadt. Men i anseende till örekomne bevekande omständigheter har Kongl. Maj:t if nåd förskonat Källgren från det ådömda dödsstraff, amt tillåtit att han i stället må umgälla sitt brott ned fyratio par spö, uppenbar kyrkoplikt och 40 års uilmänt arbete å fästning.