Aftonbladet – 18 maj 1844, sida 2

samheten äro icke mindre heliga och jag skull ej ostraffad bryta dem.n : Din vilja. är fri svarade grefven mildare ör bon vågat hoppas; I allt hvad som rör bjertat följe en hvar sin egen väg; ty ingen hjelper 0s: bära ångerns börda. Constance såg härefter Tournoi dagligen någr timmar hos sig, sedan hon frimodigt underrätta konom om sin fars tänkesätt Med ädel värm: försvarade hon hans ståndaktiga tillgifvenhet fö! tbronens rättigheter och gamla häfdvunna begrepp samt. urskuldade konom med hans ålderdom och olycka. Tournoi upptog denna förklaring alldele: som hon väntat. af honom, gjorde. sig ständig! mera förtjent af den aktning och välvilja bon eg nade honom, och i: det hån med lifligaste erkän sla omfattade hennes tillåtelse att förnya sina be sök,. visade ban för henne en lika sann vänskep som han sjelf väckt i hennes ädla hjerta. Di han var nog lycklig, att snart erhålla arbete, un derkastade han sina porträtter hennes omdöme biträdde henne med utkast till nya mönster, lä ste högt för henne, medan hon arbetade, talade med henne om deras gemensamma fådernesland Constances lif blef oändligt rikarei hans umgänge hvilket hon icke dolde för sin far; tvärtom be gagnade hon hvarje: osökt tillfälle att meddela bo nom alla de goda och utmärkta egenskaper, ho! upptäckte hos sin unge vän, och trodde med viss het, att faderns hat mera grundade sig på Cl bårdnackad trobet mot egna grundsatser, än nå son verklig känsla. Dammartin befann sig i sto förlägenhet. Asynen af hans unga landsman öpp nade.den gamles hela bjerta; han beundrade ban lälta gång, hans hållning: den artighet, hvarme han Relsades af honom, med ett ord: han tyckt sig bland tusende tyskar kunna igenkänna sit kära fosterlands son i en sådan yngling, och lik väl ärktes denne af erefvens onåd såsom e förkastad. Denåa inre strid förorsakade de be syoneriigaste motsägelser. En dag kom Therese från Constance och fan både mor och SyMer mycket bedröfvade. Ioni ses ögon. voro fyllda at tårar, böm höll sitt bar ; famnen och betraktade det med en. så sor: blick, att den lillas späda anletsdrsg ovilkort