Aftonbladet – 15 maj 1844, sida 3

MMMM första timmar, då bon inöfvade nya stycken för harpan, och den stund efter måltiden, då hennes mor och lilla Herrman togo sin middagssömn, men så flitig hon än var, måste likväl alltid nå:ra ögonblick egnas åt den ljufva sysselsättuingen med papegojan. Obeskriflig var hennes glädje att återse Constance, vid hvilken hon efter resan tycktes fästad med önnu innerligare känsla. Visserligen sökte Therese icke utforska naturen al den: bemliga dragningskraft, som låg ifransyskans eldiga sinne, i bennes glinsande blickar, som lifvade hennes drag, när hon talte, och som, tillika med henues språk, oupphörligt påminte om Tournoi, hvarjemte nöjet, att af henne höra honom nämnas med vänskap och deltagande, hänförde den unga flickans själ. I sina egna berättelser om resar, då hon dermed för modern och systern sökte förkorta de långa vinterqvällarne, inblandade bon mycket oftare än nödigt var den sårade främlingens namn, samt tolkade oskyldigt sin önskap, alt få någon underrättelse om hans välgång och fullkömligt återvunna helsa. . Grefvens besök bos familjen fortsattes imedlerid oafbrutet, ehuru nästan ändå talrikare än förat, ju mera umgänget med den älskvärda matroan och hennes talangfulla döttrar blef en vana ör hans ödsliga lif; också voro dessa aftnar den ;nda förströelse hela denna krets egde under så mången hemlig tryckande sorg, Grefven syntes sk i jemförelse med sina grannar, ingenting felajes honom, hkväl saknade han hundradetals gama vanor, ellerovsnor, som voro honom omöjliga ti glömma, Både han och a D:mmrnartiv! nlickade ständigt med en semäirtsamt retliv känsla! ilibaka på sin for!na glons, på de di 1 som ör